Döden i livet och livet i döden - Västra Götalandsregionen

Beck-Friis hävdar att mäns depressioner är mer skamfyllda, åtminstone initialt. Medan
mannen skäms för sin impotens och sin kränkta självkänsla, känner kvinnan ett hot mot de
personliga relationerna i form av en skuld för sitt misslyckande. 139
En utmaning är att upptäcka de suicidala män som traditionellt undflytt de depressiva diagnoserna.
Mäns relativt höga suicidtal tyder på att de är deprimerade i minst lika stor utsträckning
som kvinnor. En förklaring kan vara att mäns depressioner har en annan, mer utåtagerande
symptombild. Män tillerkänns inte i samma utsträckning som kvinnor förmågan att
kommunicera sina känslor. De har svårare för att uppsöka vård, hitta stöd hos omgivningen
och våga ta emot hjälp. De tycks också oftare dölja sin skam och sin depression genom att gå
in i ett alkoholmissbruk, vilket är mindre accepterat för kvinnor. 140 Det betyder att kvinnor
lättare kan bli sedda inom vården, som just ”depressiva”, vilket kan fungera suicidpreventivt.
I ett kort perspektiv behövs utbildningsinsatser på primärvårdsnivå.
Med en genusmedveten * prevention tror jag inte att man kan skapa färre depressiva, men
kanske färre depressiva som till slut tar sina liv. Att gråta ”inombords” och därmed blockera
skuldkänslor tycks kulturellt konstruerat. Därmed kan det också dekonstrueras. Genom våra
kulturellt skapade könsroller har män svårare att sätta ord på sina känslor och därmed kunna
skilja ut skammen, skulden och aggressiviteten från varandra, vilket är en förutsättning för att
bearbeta dem. 141
Hedersmord och hederssjälvmord
Frågor om skam och skuld aktualiseras också i de senaste årens diskussion om hedersrelaterad
brottslighet. Här är mordet endast den sista utvägen. För den som vanärats framstår det som
att någon måste försvinna, men det behöver inte vara en själv. 142 Ett alternativ är delegerat
suicid, i en form som Durkheim skulle beteckna som fatalistiskt, där den enskilde offrar sig
för ett despotiskt kollektiv. 143 Dottern som vägrar gifta sig med den utvalde kusinen vanärar
familjen. Om familjefadern eller en äldre bror får fysisk kontroll över flickan, genom att t.ex.
låsa in henne, kan man förmå eller tvinga henne att begå suicid, vilket gör att skammen hamnar
på henne, och därmed återlöses, istället för på familjen. Genom att offra sig själv uppfyller
flickan normsystemet och blir återupprättad. 144 Familjen kan således uppmana flickan till suicid
med ett hot om att annars mörda henne. Skulden över att ha tvingat dottern till suicid kan
vara lättare att leva med än den skam som fadern uppfattar att omgivningen fäst på familjen,
p.g.a. flickans förmenta lösaktighet. 145 I ”hederssjälvmordet” byts på ett bisarrt sätt flickans
skam ut mot familjens skuld. I vissa hederskulturer som under inflytande av en hastig modernisering
hamnar i ett anomiskt tillstånd har det visat sig att den kvinnliga suicidförekomsten
139
Beck-Friis (2005), 94. Jfr Ringskog, Könsparadoxen, 8.
140
Ringskog (2001), 5, 7f; Jukkala & Mäkinen (2010), 15.
*
Genus betecknar den sociala/kulturella kodningen av vårt biologiska kön. Ett genusperspektiv belyser hur våra
könsidentiteter iscensätts, omskapas och förhandlas i vårt dagliga handlande men också hur de upprätthålls och
förmedlas i socioekonomiska och kulturella strukturer.
141
Beck-Friis (2005), 115.
142
Jarrick (2000b), 161.
143
Durkheim (1983), 242.
144
Westerlund-Hännestrand (1991), 129.
145
Jfr resonemanget om mord och ära i det tidigmoderna Sverige, Jarrick (2000a), 87f.
19