Döden i livet och livet i döden - Västra Götalandsregionen

världen vara överrepresenterade i suicidstatistiken. Finns det en naturlig förklaring till denna
skevhet? Det finns dock ett fåtal avvikelser, t.ex. på den kinesiska landsbygden, där förhållandet
är omvänt. 93 Frågan är om dessa fall är undantag som bekräftar regeln, eller om de är kontraindikationer
som försvagar de biologiska hypoteserna? Oavsett vilket tror jag att det är
fruktbart att söka kompletterande kulturella förklaringsmodeller, 94 även för ett land som Sverige.
I Europa är den manliga överrepresentationen total, men beroende på tid och område
finns signifikanta skiftningar i könskvoten. Skillnaden i den svenska frekvensen är fortfarande
slående men har delvis planat ut om man jämför med förhållanden för 100 år sedan. 95
Även om ungefär dubbelt så många suicidfall i Sverige är manliga är det intressant att
kvinnor är i majoritet bland dem som vårdas för suicidförsök. Hur ska detta omvända förhållande
förklaras? Fullbordade suicid föregås vanligen av misslyckade suicidförsök. Anomalin
är dock bara skenbar. Svaret kan finnas i hur vi konstruerar våra könsidentiteter. Män i vår
kultur har i gemen svårt att visa sig svaga, och de tillerkänns ett snävare känsloregister än
kvinnor. Medicinens intresse för den ”sjuka” kvinnan går långt tillbaka. Under 1800-talet
konstruerades flera nya kvinnliga sjukroller. Den medikaliserade kvinnan kan sedan 1800talet
agera ”hysterika” och utveckla psykotiska och depressiva symptom, 96 vilka ses som funktioner
av hennes hormonella könsbiologi. Kvinnan kan vara svag, sjuk och avvikande. Hon är
i Simone de Beauvoirs ord ”den Andre”. 97
Maskuliniteten associeras snarare med kulturen och civilisationen. En riktig man utövar
kontroll över den inre och yttre naturen och saknar kvinnans irrationella ambivalens. Fullbordade
suicid kan ses som ett sätt att ”ta saken i egna händer”, att återupprätta sitt oberoende.
Att män oftare begår suicid med vapen kanske inte endast är en fråga om tillgänglighet eller
att jakt är en traditionellt manlig domän. Ett med suicid besläktat fenomen är självskadebeteende.
I vår kultur associeras ofta det senare beteendet med unga kvinnor. 98 Självskador kategoriseras
ibland som suicidförsök, men detta är mindre lyckat. 99 Det finns en väsentlig skillnad.
Enkelt uttryckt kan man säga att självskadaren skär sig för att förmå sig leva vidare, genom
att straffa sig själv eller hantera känslor av olust och personlighetsförlust. 100 Självskadaren
”läker” sig själv – ärren är symptom på tillfrisknande. I den mån självmördaren skär sig
gör han eller hon det för att dö. Däremot finns en likhet mellan självskadebeteende och de
suicidförsök som kan ses som ”suicidala gester”, där målet inte är att dö utan att demonstrera
sin desperation, och underförstått ropa på hjälp. 101 Om självskadebeteende empiriskt främst är
ett fenomen bland kvinnor, och suicidala gester kan ses som en delmängd till dessa, är det
följdriktigt att fler kvinnor än män vårdas för ”misslyckade” suicidförsök.
93
Pickering & Walford (2000), 5; Jukkala & Mäkinen (2010), 13. Under 1700-talet var kvinnor även överrepresenterade
på vissa delar av den engelska landsbygden, vilket även gäller för vissa områden med stark hederskultur
i dagens Turkiet. Minois (1999), 280; Navai (2009).
94
För exempel på biologistiska förklaringar som uteslutande betonar faktorer som PMS, pubertet, gener, oxytocin,
testosteron och serotonin, se Ringskog (2001), 9, 11ff.
95
Mäkinen (2006), 317; Ringskog (2001), 7.
96
Foucault (2002a), 147, 152.
97
de Beauvoir (2002).
98
Pipher (1998), 176; Tholf (2006), 7.
99
Favazza (1987), 132.
100
Favazza (1987), 195f.
101
Favazza (1987), 196f.
13