Döden i livet och livet i döden - Västra Götalandsregionen
Döden i livet och livet i döden - Västra Götalandsregionen
Döden i livet och livet i döden - Västra Götalandsregionen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ligheter att nå ekonomisk framgång <strong>och</strong> därmed levt med större risker att förlora sin status. Ju<br />
mer att vinna, desto mer att förlora. Jeffrey R. Watt har i enlighet med ett sådant resonemang<br />
funnit stöd för att det främst varit mäns suicid som ökat i samband med 1700- <strong>och</strong> 1800-talens<br />
politiska <strong>och</strong> ekonomiska kriser. Då moderniteten institutionaliserat krisen ger det en förklaring<br />
till varför inte bara suicidtalen sköt i höjden under 1800-talet utan även varför kvoten mellan<br />
könen då blev så extrem. 153 Eftersom kvinnan hade sin primära plats i hemmet upplevdes<br />
inte yrkesmässiga motgångar som ett lika stort personligt misslyckande. 154 Genom att denna<br />
bild till stor del förändrats i Sverige är det inte underligt att könskvoten för suicidtalen blivit<br />
mindre.<br />
Att män idag identifierar sig mindre med sitt yrke än för några decennier sedan tycks fungera<br />
suicidpreventivt. Man talar därför om en konvergenshypotes, där mäns <strong>och</strong> kvinnors suicidtal<br />
närmar sig varandra. Samtidigt får man inte överdriva jämställdhetens negativa konsekvenser.<br />
Ända sedan slutet av 1700-talet har man förbundit kvinnoemancipationen med högre<br />
suicidrisk. Så sent som en bit in på förra århundradet befarade man att kvinnors rösträtt drastiskt<br />
skulle öka kvinnors <strong>och</strong> barns suicidfrekvens, 155 vilket inte var så mycket en förutsägelse<br />
som en förevändning för att försvara sakernas tillstånd. I länder med mer stereotypa förväntningar<br />
på könen, så som i Ryssland <strong>och</strong> Ukraina, är andelen män avsevärt högre än i ett relativt<br />
jämställt land som Sverige. 156 En faktor bakom de östeuropeiska männens höga suicidfrekvens<br />
kan vara att traditionella eller konventionella könsidentiteter genererar mer konventionella<br />
suicidmetoder, som i männens fall ger säkrare utfall. 157<br />
En ökad jämställdhet skulle också kunna fungera suicidpreventivt på ett mer generellt plan.<br />
Det finns forskare som hävdar att förekomsten av kvinnors parasuicid återspeglar konventionella<br />
könsrollsförväntningar. Även om förändrade könsroller, åtminstone initialt, kan bidra till<br />
en ökning av kvinnors suicid, kan de minska suicidförsöksincidensen inom denna grupp, utöver<br />
att det skulle minska suicid inom de grupper av män med mest konventionella identiteter,<br />
t.ex. bland äldre. 158<br />
Man har sett att kvinnors hälsa idag i större utsträckning påverkas negativt av arbetslöshet,<br />
i likhet med männens. 159 Men som vi kommer att se i kapitel 5 är inte den manliga suicidbenägenheten<br />
vid arbetslöshet en konstant, utan den är bl.a. avhängig i vilken grad man kan försona<br />
sina offentliga <strong>och</strong> privata identiteter.<br />
4. Modernitet – senmodernitet – suicidalitet<br />
Sedan några decennier tillbaka har det blivit allt vanligare att vid sidan av modernitet tala om<br />
postmodernism, postindustrialism, informationssamhälle, nätverksamhälle eller, vilket jag här<br />
ska göra, senmodernitet. Inför oöverskådliga informationsmängder, hypersnabba kapitalrörel-<br />
153<br />
Watt (2004), 157. Till viss del får ökningen i moderniteten dock tillskrivas en bättre rapportering. Med urbaniseringen<br />
försvann inte bara de suicidpreventiva gemenskaperna utan med dem även deras sociala kontroll som<br />
bidrog till underrapporteringen. Ohlander (1986), 57.<br />
154<br />
Watt (2004), 145.<br />
155<br />
Ekström (1999), 167.<br />
156<br />
Mäkinen (2006), 317.<br />
157<br />
Ringskog (2001), 9.<br />
158<br />
Ringskog (2001), 9.<br />
159<br />
Petersson (1999), 126.<br />
21