Döden i livet och livet i döden - Västra Götalandsregionen

kan skjuta i höjden, och på tvärs med den globala trenden vida överstiga männens frekvens.
En ort i Turkiet kallas idag ”Suicide City” och syftar på detta omvända förhållande. 146
Straffad av livet – straffad med döden
Självmord var länge betraktat som en oförlåtlig synd. Men problemet var att syndaren inte var
närvarande när straffet skulle verkställas. De som misslyckades med sina suicidförsök fick
även bära skammen från dem som begick fullbordade suicid och på vilka man projicerade sin
frustration att inte kunna döma (eller hjälpa) dem när de fortfarande var i livet. Det är som att
suicidförbudet uppkommit genom vår kollektiva oförmåga att förhindra det. Suicidfallet kunde
också innebära en implicit kritik av gemenskapen och då blev bestraffningen ett sätt att
bolla tillbaka skammen. Frustrationen visar sig i att den döda kroppen ändå skulle straffas
genom att inte få en anständig begravning, inte få beröras av andra än skarprättaren, förutom
då i läkarkandidaternas dissektionsövningar, 147 vilket var ett tecken på dess, jämte mördares
och prostituerades, låga status men också ett led i att den skulle skändas efter döden. Konfiskationen
av den dödes egendom och upphävande av de anhörigas arvsrätt i länder som England
och Frankrike, var ytterligare ett sätt att ”lösa” skuldfrågan. Att straffa dem som misslyckats
med sina suicidförsök med döden, visar på det motsägelsefulla i den gamla rättsskipningen.
För hur straffar man rättsligt den som redan straffats av livet, den som redan bär på
den outhärdliga skammen av ett utomäktenskapligt barn, den som redan försökt ta döden i
sina egna händer, den som inte ens utanför fängelset haft andra möjligheter än att leva på
”vatten och bröd”, för att inte tala om den som redan var död? Det är inte för inte som upplysningsfilosoferna
liknade de absurda straffen vid att piska en staty. 148
Jag tror att projiceringen av den egna vanmakten på självmördaren är en anledning till att
skamstraffen under en period blev alltmer bisarra och oproportionerliga. 149
Prevention och jämställdhet
I Sverige var kvoten mellan mäns och kvinnors suicid mindre i för- och tidigmodern tid. 150
Kanske kan en förklaring vara att kvinnan genom sin medikalisering under 1800-talet lättare
kunde fångas upp inom psykiatrin. Men å andra sidan fortsatte kvinnors suicid att öka under
1900-talet när männens började avstanna efter 1800-talets extrema ökning. För svenska förhållanden
har dock den kvinnliga ökningen sedan 1970-talet avstannat, vilket skulle kunna
vara en indikation på att ökad jämställdhet också fungerar suicidpreventivt även för kvinnor.
Jämställdheten kan vid en första anblick paradoxalt nog både minska och öka kvinnors suicid.
151 När kvinnor erövrar höga sociala positioner riskerar de att utsättas för mer stress och
isoleras i en värld dominerad av män. 152 Kvinnors yrkesmässiga ambitioner har traditionellt
varit lägre vilket motverkat besvikelser inför karriärmässiga bakslag. Män har haft fler möj-
146 Navai (2009).
147 Droge & Tabor (1992), 50.
148 Jarrick (2000b), 115f.
149 Jfr Ohlander (1986), 48f.
150 Mäkinen et al. (2002), 278.
151 Äktenskapet har i radikalt tänkande ofta beskrivits som en samhällssanktionerad form av slaveri, som i vissa
fall indirekt kan tvinga kvinnan till suicid. Se t.ex. Marx (1999), 58.
152 Petersson (1999), 121, 126.
20