Döden i livet och livet i döden - Västra Götalandsregionen

ser, mobila arbetsmarknader, samt hotande massförstörelsevapen och miljökatastrofer, minskar
handlingsutrymmet i nuet och tron på kollektiva framsteg. Människan blir mer opolitisk
och självupptagen.
Anthony Giddens formulerar det som att modernitetens ”emancipationspolitik” övergår i en
senmodern ”livspolitik”. 160 Befrielsen från tradition och religion står inte längre högst på dagordningen.
Det nya målet stavas valfrihet, dvs. möjligheten att välja livsstil och olika vägar
till självförverkligande. 161 Kännetecknande för det moderna samhället är en utbredd riskmedvetenhet
som fyllts med ett hypotesprövande tvivel. Denna hållning lever vidare in i senmoderniteten
men bärs inte längre upp av en känsla av helhet och meningsfullhet. Istället blir
individerna alltmer existentiellt isolerade. Framförallt separeras de från den politiska sfären
och blir inriktade på att utveckla sina själv. 162
Självet blir i moderniteten ett reflexivt projekt. 163 Genom upptäckten av självet internaliseras
frihet och identitet men också oro, ångest och tvivel. Man skulle kunna säga att det moderna
självet är en förutsättning för egoistiska själv-mord. När individen upptäcker sitt själv
blir det i en annan utsträckning möjligt att lägga skulden för sociala olyckor på sig själv. En
intressant aspekt av självmord är att kvinnan historiskt sett inte tillåtits utveckla ett själv i
samma utsträckning som mannen. Kvinnan har förpliktats att leva för sina barn och ombesörjandet
av sin mans privata välbefinnande. 164 Under medeltiden var kvinnan, liksom den livegne,
någon annans egendom. 165 Kvinnor har tränats i att inte sätta sig själva i första rummet. 166
Frånvaron av ett själv behöver dock inte tolkas suicidpreventivt. Det finns suicidfall i samhällen
med rigida könshierarkier där det inte är möjligt att utveckla ett själv. Kvinnan dignar under
familjens bördor och riskerar till slut att utplånas. 167 Även parasuicid kan tolkas på detta
sätt. Kvinnan tillhör någon annan, men suicidförsöket innebär ett hot om att hon ska ta över
sin kropp. 168
Vad som sker i moderniteten, och kanske framförallt i senmoderniteten, är att självidentitetens
reflexiva projekt ständigt växer, och allt mer omfattar båda könen. Fixeringen vid självet
uttrycks i våra projekt att träna, göra livsstilsförändringar, gå i terapi och coachas, låta oss
plastikopereras, välja och byta utbildning, yrke och partners, samt ”familjeplanera” karriären.
I den svenska skolan blir elevens självskattning en allt viktigare del av lärandet och bedömningen.
Ju större självet blir desto svårare kan man tycka att det borde bli att åsidosätta sina
egna behov för att bibehålla sin integration i den suicidpreventiva gemenskapen, vilket teoretiskt
sett skulle kunna resultera i fler suicidfall.
160
Giddens (1991), 3, 214.
161
Enligt Giddens bekräftas detta av psykoanalysens historia. Idag känner patienter oro inför vad de ska bli eller
vad de ska välja att tro på, medan patienter i psykoanalysens barndom bekymrade sig för vad de inte fick tro på
eller vilja bli. Giddens (1991), 69.
162
Giddens (1991), 209.
163
Giddens (1991), 32.
164
Rousseau (1977–1978).
165
Kushner (1989), 110.
166
Det var först inför ett cancerbesked i hög ålder som en kvinna i min närhet kan sägas ha upptäckt sitt själv,
med omvälvande implikationer för hennes förhållande till sin sociala situation. Efter ett långt liv med en aldrig
sinande ström av förutseende omsorg och omtanke om andra, ställdes hon inför den omtumlande upplevelsen av
sig själv som ett möjligt objekt för reflektion och ångest.
167
Westerlund-Hännestrand (1991), 130.
168 Kushner (1989), 110.
22