DUKA, CERVERA, ÅHLÉNS - Mälardalens högskola
DUKA, CERVERA, ÅHLÉNS - Mälardalens högskola
DUKA, CERVERA, ÅHLÉNS - Mälardalens högskola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>DUKA</strong>, Cervera, Åhléns – Potentiella distributionskanaler för Ulf Hanses Design AB<br />
4.1 Business-to-Business inköp<br />
Nedanför följer en översikt av teori beträffande inköpsbeteende som använts som bas för<br />
första delen av arbetsmodellen. Själva modellen presenteras i slutet av kapitel 4.<br />
Att sälja till företag är komplicerat och kräver mycket arbete, inte minst i form av<br />
marknadsföring. Men även från det köpande företagets sida, åtminstone vid större inköp läggs<br />
ner mycket arbete och tid för noggrann kartläggning av leverantören som är både kostsamt<br />
och kräver kompetens. (Norrbom, 1999, s. 58). Jämfört med konsumentinköp involverar B2Binköp<br />
flera köpare och mer professionellt inköpsarbete. B2B-inköp utförs oftast av utbildade<br />
inköpare som tillbringar en stor del av sin arbetstid med att lära sig hur man köper bättre. Ju<br />
mer komplex ett inköp är, desto större är sannolikheten att fler människor kommer att delta i<br />
inköpsbeslutet. Eftersom B2B-inköp involverar stora summor av pengar, komplexa<br />
ekonomiska övervägande och ett större antal människor på flera nivåer i organisationen, kan<br />
inköpsbeslutet ta ganska lång tid. (Armstrong & Kotler, 2000, s. 163). Det kan beskrivas som<br />
att det nedlagda arbetet inför en affär första gången betraktas som en investering som båda<br />
parter vill utnyttja länge. Rent ekonomiska fördelar är därför en av anledningarna till att både<br />
säljare och köpare eftersträvar långsiktiga kontakter. (Norrbom, 1999, s. 58). För att den<br />
första kontakten ska vara så effektiv som möjligt gäller det att säljaren är välförberedd och<br />
känner till inköpsbeteendet på det köpande företaget.<br />
4.1.1 Inköpsbeteende i inköpscenter (The Buying Center)<br />
De personer i företaget som är involverade i ett större inköp utgör ett inköpscenter.<br />
Inköpscentret är ingen fast organisatorisk enhet utan kan variera från köp till köp och avser de<br />
personer i ett företag som deltar i inköpsprocessen. (Armstrong & Kotler, 2000) I denna<br />
process kan sex olika roller identifieras:<br />
Initiativtagare till inköpsprocessen.<br />
Användare av det som inköpet avser.<br />
Påverkare, det vill säga, sådana som påverkar den utvecklingen som inköpsprocessen tar.<br />
Inköpare, den som svarar för att söka och välja leverantör och förhandla om<br />
leveransvillkoren.<br />
Beslutsfattare, den som slutligt avgör valet av leverantör och naturligtviss dessförinnan om<br />
det faktiskt ska bli ett köp.<br />
Portvakt som kan påverka leverantörers kontakter med inköpande företag, inklusive både<br />
personlig kontakt och möjlighet att påverka via promotionsmaterial. (Norrbom, 1999, s. 59).<br />
Av dessa sex olika roller eller funktioner kan flera personer ha samma roll. Samma person<br />
kan ha flera roller, till exempel beslutsfattare och inköpare kan vara samma person. Alla som<br />
ingår i inköpscentret, det vill säga, alla roller är påverkare, men alla påverkare behöver inte ha<br />
ytterliggare en roll. Sammansättningen av personer som ingår i inköpscenter kan variera<br />
mellan inköpssituationer. (Norrbom, 1999, s. 59). Alla roller är inte aktuella i Ulf Hanses fall<br />
som avser försäljning till grossister/detaljister och är inte en renodlad industriell<br />
inköpsrelation som beskrevs tidigare. Användare är till exempel inte med i den köpande<br />
organisationen eftersom köpet avser en konsumentprodukt som ska säljas vidare till den<br />
enskilde slutkonsumenten och inte användas i det köpande företaget. Strukturen och storleken<br />
Airisa Asberga & José Darío Sánchez Hernández Sida 16