MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
gruppen, som leddes av inrikesministern.<br />
Detta organ lämnade ingen praktisk<br />
assistans vid det operativa genomförandet<br />
av räddningsinsatsen. Vid en storolycka<br />
som <strong>ESTONIA</strong>-katastrofen borde<br />
alla åtgärder ha vidtagits för att stödja<br />
MRCC Åbo.<br />
Redan före <strong>ESTONIA</strong>-olyckan hade<br />
det inom den finska gänsbevakningens<br />
personal förekommit kritik mot att sjöräddningstjänsten<br />
ägnades för liten uppmärksamhet.<br />
17.5.2<br />
Räddningsledaren på<br />
olycksplatsen (OSC)<br />
Befälhavaren på SILJA EUROPA utnämndes<br />
till OSC trots att detta inte låg i linje<br />
med SAR-konventionen. Beslutet var en<br />
logisk konsekvens av det förhållandet att<br />
SILJA EUROPA ledde nödtrafiken och<br />
sålunda tjänstgjorde som samordningsstation<br />
för trafiken. Befälhavaren på SIL-<br />
JA EUROPA var också personligen känd<br />
för personalen på MRCC Åbo och bedömdes<br />
vara kapabel att fullgöra dessa<br />
krävande uppgifter.<br />
Även om befälhavaren på SILJA EU-<br />
ROPA fullgjorde sina arbetsuppgifter och<br />
skyldigheter som OSC på ett föredömligt<br />
sätt, utan att ha någon egentlig utbildning<br />
eller tidigare erfarenheter, är det<br />
kommissionens uppfattning att det är<br />
lämpligt att ge vissa befälhavare i denna<br />
trafik den utbildning som behövs för<br />
ledning av sådana insatser.<br />
Under de första timmarna leddes hela<br />
räddningsinsatsen av OSC personligen<br />
biträdd endast av hans egen besättning.<br />
På hans instruktioner genomförde fartygen<br />
eftersökning och räddning av överlevande.<br />
När ett fartyg hittade en flotte som<br />
antogs innehålla överlevande rapporterades<br />
detta till OSC, som antingen tillkallade<br />
en helikopter för att kontrollera flotten<br />
eller sände ett allmänt meddelande<br />
på radion. Ibland kontaktade också deltagande<br />
fartyg helikoptrarna direkt.<br />
De helikoptrar som anlände till<br />
olycksplatsen anmälde sig till OSC och<br />
tilldelades ett uppdrag. Med det ökande<br />
antalet helikoptrar fick OSC svårigheter<br />
210 estonia – slutrapport<br />
att överblicka deras arbete.<br />
Kl.␣ 06.50 flögs ytterligare personalresurser<br />
ut för att assistera OSC. En flygräddningsledare<br />
sattes då ombord på SIL-<br />
JA EUROPA. Han övertog ledningen av<br />
flygverksamheten i området. En samordnare<br />
av efterspaningsarbetet (CSS), som<br />
utnämnts av MRCC Åbo, lämnade Nagu<br />
med helikopter kl.␣ 07.00 åtföljd av en<br />
assistent och en flygtrafikledare. De kom<br />
ombord på fartyget först kl.␣ 09.45 eftersom<br />
den helikopter som de först hade<br />
använt inte kunde landa på fartyget eller<br />
fira ned dem.<br />
I början av räddningsinsatsen, när<br />
det fanns många flottar i ett litet område,<br />
agerade helikoptrarna självständigt. När<br />
flygräddningsledaren övertog ledningen<br />
av flyginsatsen gav han de nyanlända<br />
helikoptrarna instruktioner och informerade<br />
dem om andra helikoptrar i området.<br />
Han gav dem också instruktioner<br />
och order med avseende på genomförandet<br />
av räddningsinsatsen, t.ex. om tankningsmöjligheter.<br />
Senare fördelade han<br />
sökområden och ledde i praktiken flyginsatsen.<br />
Säkerheten för de deltagande helikoptrarna<br />
var huvudsakligen beroende<br />
av radioförbindelserna via de överbelastade<br />
nödfrekvenserna, eftersom flygtrafikradarna<br />
inte kunde följa helikoptrarna<br />
på låga höjder och det inte fanns något<br />
övervakningssystem över havet. Kommissionen<br />
anser att helikopterbesättningarnas<br />
yrkesskicklighet och erfarenhet på<br />
ett positivt sätt bidrog till räddningsinsatsens<br />
resultat.<br />
Vid denna typ av större flyginsatser är<br />
det väsentligt att OSC biträds av personal<br />
med erfarenhet av flygtrafikledning. Flygräddningsledaren<br />
var inte på plats under<br />
de kritiska mörka timmarna, och den<br />
flygtrafikledare som behövdes för övervakningen<br />
av flygtrafiken och säkerställande<br />
av flygsäkerheten anlände först<br />
kl.␣ 09.45.<br />
När CSS med assistent och flygräddningsledaren<br />
hade kommit ombord på<br />
SILJA EUROPA kunde OSC:s personal<br />
anses ha uppnått erforderlig kapacitet för<br />
att genomföra en insats av denna storleksordning.<br />
Detta hände dock först ca<br />
45 minuter efter det att de sista överlevande<br />
påträffats.<br />
17.6<br />
Åtgärder på olycksplatsen<br />
17.6.1<br />
Fartyg<br />
Förberedelser ombord<br />
På väg till olycksplatsen gjorde de assisterande<br />
fartygen nödvändiga förberedelser<br />
för räddningsinsatsen och för omhändertagande<br />
av överlevande.<br />
Helikopterplattorna förbereddes för<br />
landning. Mottagnings- och behandlingsplatser<br />
för de överlevande iordningställdes<br />
och vårdpersonal förbereddes.<br />
Frivilliga läkare och sjuksköterskor<br />
bland passagerarna larmades för att biträda<br />
den tjänstgörande vårdpersonalen.<br />
Förberedelserna ombord och människors<br />
yrkeskunnande och vilja att hjälpa<br />
uppskattades senare mycket av de<br />
överlevande.<br />
Inga livbåtar eller räddningsbåtar sjösattes<br />
från de deltagande fartygen. Möjligheterna<br />
att sjösätta båtar diskuterades<br />
mellan några av befälhavarna men under<br />
rådande väderförhållanden ansågs ett<br />
sådant företag alltför riskfyllt. I stället<br />
iordningställdes flottar för användning<br />
och på några färjor diskuterades möjligheterna<br />
att använda slides, som därefter<br />
iordningställdes.<br />
Befälhavarna insåg att räddningsoperationen<br />
skulle bli svår och möjligheterna<br />
att rädda människor i vattnet var<br />
begränsade när man inte kunde använda<br />
livbåtar och räddningsbåtar.<br />
Räddning från fartyg<br />
Ombord på MARIELLA placerades en<br />
uppblåst flotte i vardera änden av fartygets<br />
långsida. Fartyget manövrerades med den<br />
sidan mot vinden och fångade in drivande<br />
flottar från <strong>ESTONIA</strong> mellan de egna flottarna.<br />
Ytterligare en flotte firades ned och<br />
användes som en hissbar plattform. Personer<br />
från <strong>ESTONIA</strong>s flottar flyttade över<br />
till den nedsänkta flotten och vinschades<br />
upp. Vinscharna till flottarnas dävertar<br />
.