28.09.2013 Views

MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...

MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...

MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

På resor västvart hade andrestyrman<br />

B vakt mellan kl. 20.00 och kl. 01.00,<br />

assisterad av tredjestyrman och andrestyrman<br />

A hade vakt mellan kl. 01.00<br />

och kl. 06.00, assisterad av fjärdestyrman.<br />

Under perioderna mellan avgång<br />

och kl. 20.00 och mellan kl. 06.00 och<br />

ankomst hade befälhavaren och överstyrman<br />

vakt på bryggan.<br />

När fartyget var till sjöss avlöste matroserna<br />

varandra kl. 22.00, kl. 02.00 och<br />

kl. 06.00. Deras arbetsuppgifter till sjöss<br />

var att fungera som extra utkik och att gå<br />

vaktronder längs en bestämd rutt genom<br />

hela fartyget (supplement). Dessa ronder<br />

genomfördes en gång i timmen med början<br />

kl. 20.30 och varade i ca 25 minuter.<br />

Ordningsvakterna gick också vaktronder.<br />

De hade inga andra arbetsuppgifter<br />

än att övervaka fartygets och passagerarnas<br />

säkerhet och de patrullerade kontinuerligt.<br />

4.3.2<br />

Maskinavdelningen<br />

Maskinchefen var ansvarig för organisationen<br />

och allt arbete i maskinavdelningen,<br />

för inköp och lagerhållning av reservdelar<br />

och förnödenheter samt för det<br />

tekniska underhållet av hela fartyget. Han<br />

rapporterade till den tekniske inspektören<br />

på Nordström & Thulin, och vissa<br />

delar av dessa rapporter gavs också till<br />

ESCO.<br />

Förstemaskinisten var ansvarig för<br />

underhållet och driften av huvudmotorerna<br />

och framdrivningssystemet.<br />

Andremaskinisten ansvarade för separatorerna,<br />

styrmaskinerna och alla andra<br />

hydrauliska och pneumatiska system,<br />

däribland systemen för manövrering<br />

och låsning av bogvisiret, ramperna<br />

och skrovportarna.<br />

Tredjemaskinisten ansvarade för kompressorerna,<br />

fartygets bunkring, hjälpmotorer<br />

och nödgeneratorn.<br />

Fjärdemaskinisten ansvarade för pannorna,<br />

däcksmaskineriet och livbåtsmotorerna.<br />

Systemteknikern ansvarade för färskvattensystemen,<br />

avloppssystemet och<br />

köksutrustningen.<br />

52 estonia – slutrapport<br />

Kylmaskinisten ansvarade för luftkonditionerings-<br />

och proviantkylanläggningarna.<br />

Elmaskinisten ansvarade för alla elektriska<br />

system och installationer.<br />

Arbetsschemat i maskinavdelningen<br />

var ett traditionellt trevaktssystem. På<br />

varje vakt fanns det en maskinist och en<br />

motorman.<br />

Tredjemaskinisten gick vakt mellan<br />

kl. 12.00–16.00 och kl. 24.00–04.00,<br />

andremaskinisten mellan kl. 04.00–08.00<br />

och kl. 16.00–20.00 samt fjärdemaskinisten<br />

mellan kl. 08.00–12.00 och kl.<br />

20.00–24.00.<br />

4.3.3<br />

Cateringavdelningen<br />

Totalt var 121 personer anställda i cateringavdelningen<br />

Många av dem talade två eller flera<br />

språk. Förutom estniska var engelska<br />

obligatoriskt för all personal vars arbete<br />

innebar kontakt med passagerarna.<br />

Chef för cateringavdelningen var<br />

chefspursern. Han var också ansvarig för<br />

avdelningens kommersiella resultat. Beträffande<br />

personal, underhåll och andra<br />

driftsfrågor rapporterade han till ESCO<br />

via befälhavaren. Hans ekonomiska redovisning<br />

gick till Estline i Stockholm.<br />

Cateringavdelningen bestod av fem<br />

underavdelningar med sina egna chefer.<br />

Underavdelningarna var hotellavdelningen<br />

inklusive informationsdisken, köket,<br />

restaurangavdelningen inklusive konferensavdelningen,<br />

butikerna med tullfria<br />

varor och dataadministrationen (ADB).<br />

Ordningsvakterna administrerades av<br />

hotellavdelningen men de rapporterade<br />

direkt till befälhavaren.<br />

Kocken, restaurangchefen, butikschefen,<br />

ADB-administratören och konferenschefen<br />

var anställda för Nordström &<br />

Thulins räkning i enlighet med avtalet<br />

om fartygsdriften mellan de berörda parterna.<br />

Formellt var de anställda som rådgivare<br />

och var följaktligen inte en del av<br />

besättningen. De uppträdde dock i alla<br />

hänseenden som ansvariga arbetsledare<br />

för sina avdelningar. Eftersom de inte var<br />

besättningsmedlemmar, ingick de inte i<br />

fartygets säkerhetsorganisation.<br />

Cateringavdelningens arbetstider var<br />

anpassade till de olika restaurangernas,<br />

barernas och butikernas öppettider. Informationsdisken<br />

var bemannad dygnet<br />

runt och av två pursers under rusningstiderna<br />

kl. 09.00–11.00 och kl. 17.00–<br />

22.00.<br />

4.4.<br />

Säkerhetsorganisation<br />

4.4.1<br />

Säkerhetsorganisationens<br />

utveckling<br />

När driften av <strong>ESTONIA</strong> övertogs av<br />

ESCO år 1992, upprättades en ny säkerhetsorganisation.<br />

Den nya organisationen<br />

var delvis baserad på de tidigare<br />

ägarnas organisationsplan och delvis på<br />

Nordström & Thulins erfarenheter från<br />

deras tidigare fartyg på samma rutt.<br />

Alla planer och handböcker som ingick<br />

i säkerhetssystemet var skrivna både<br />

på estniska och engelska och säkerhetsorganisationen<br />

var implementerad på<br />

samtliga personalnivåer innan trafiken<br />

inleddes. Säkerhetsorganisationen testades<br />

under en hamnstatskontroll i februari<br />

år 1993 (se 3.2.10).<br />

Säkerhetsorganisationen med därtill<br />

hörande frågor om utbildning och genomförande<br />

fanns beskriven i nödplanen,<br />

säkerhetshandboken och utbildningsmanualen.<br />

4.4.2<br />

Nödsignaler<br />

Det användes olika typer av larm ombord<br />

på <strong>ESTONIA</strong>. Livbåtslarmet och brandlarmet<br />

var allmänna larm, avsedda för<br />

passagerare och besättning. Förutom<br />

dessa fanns det ett kodat larm, ”Mr Skylight”,<br />

som riktades enbart till besättningen<br />

och som var avsett att aktivera<br />

berörda delar av säkerhetsorganisationen.<br />

Larmen fanns beskrivna i nödplanen<br />

och i säkerhetshandboken, som fanns att<br />

tillgå på olika ställen i besättningsinredningen,<br />

t.ex. mässar, dagrum och alla<br />

större arbetsplatser.<br />

.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!