28.09.2013 Views

MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...

MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...

MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

.<br />

rande elsystemet. I ett senare vittnesmål<br />

[2] har han sagt att de lämnade när<br />

slagsidan var ca 60 grader och att han i<br />

monitorn såg bilarna förskjutas ungefär<br />

en meter åt styrbord när fartyget hade ca<br />

45 graders slagsida. När han hade nått<br />

däck 6 stannade hjälpmotorerna och efter<br />

två eller tre sekunder startade nödgeneratorn<br />

och eleffekten återställdes. Tillsammans<br />

med motormannen lyckades<br />

systemteknikern nå det öppna däck 8<br />

midskepps strax intill nödgeneratorn,<br />

som fungerade tills slagsidan var ca 90<br />

grader. Han har uppgett att det tog dem<br />

en eller två minuter [5] att nå upp till<br />

däck 8.<br />

Ute på däck 8 såg han besättningsmedlemmar<br />

klargöra flottar i fall fartyget<br />

skulle kantra. Slagsidan var då redan<br />

alltför stor för att livbåtarna skulle kunna<br />

sjösättas. Folk hade utlöst uppblåsbara<br />

flottar på fartygets babordsida och dessa<br />

kunde glida ut i vattnet när slagsidan<br />

ökade.<br />

När fartyget praktiskt taget låg på<br />

sidan gavs signal med tyfonen vilket innebar<br />

att var och en måste rädda sig själv. I<br />

ett senare vittnesmål [2] har vittnet uppgett<br />

att det gavs ett meddelande över det<br />

allmänna högtalarsystemet vari passagerarna<br />

råddes att hålla sig på avstånd från<br />

det sjunkande fartyget. Han har också<br />

uppgett [3] att han då såg andre- och<br />

tredjestyrmännen lämna bryggan och<br />

börja hjälpa till med att utlösa flottar.<br />

Systemteknikern var då tillsammans med<br />

andra personer, mest besättningsmedlemmar.<br />

De väntade på ett relativt säkert<br />

ögonblick och gled ut i vattnet på en<br />

flotte medan de höll sig fast i tampar.<br />

När <strong>ESTONIA</strong> sjönk med aktern först<br />

kunde han se att bogvisiret saknades.<br />

Han befann sig i en flotte ca 20 meter från<br />

fartyget tillsammans med nio till tio andra.<br />

Tiden som förflöt mellan hans första<br />

observation av vatten som trängde in på<br />

bildäck och förlisningen har han beräknat<br />

till 15–20 minuter.<br />

Tillsammans med matrosen och<br />

motormannen hjälpte han andra att komma<br />

ombord i flotten och slutligen var de<br />

16 personer. Den sista kom ombord<br />

omkring två timmar efter förlisningen. I<br />

ett senare vittnesmål [4] har han sagt<br />

11/2 timme.<br />

Kl. 08.15 räddades systemteknikern<br />

tillsammans med de andra av två helikoptrar.<br />

6.2.5<br />

Sammandrag av<br />

motormannens vittnesmål<br />

Motormannen har förhörts tre gånger:<br />

1. Den 29 september 1994 i Åbo av den<br />

estniska statliga säkerhetspolisen.<br />

2. Den 29 september 1994 i Åbo av<br />

kommissionsmedlemmar.<br />

3. Den 31 mars 1995 i Göteborg av<br />

kommissionsmedlemmar.<br />

Detta sammandrag bygger på det tidigaste<br />

vittnesmålet. På de punkter där de<br />

senare förhören ger fler uppgifter eller<br />

motsäger det tidigaste vittnesmålet sker<br />

hänvisning till de senare vittnesmålen<br />

inom klammer.<br />

Detta var motormans första resa som<br />

besättningsman på <strong>ESTONIA</strong> [2]. Han<br />

gick vakt den aktuella natten från kl.<br />

00.00 tillsammans med sin förman som<br />

var tredjemaskinisten. Under vakten gick<br />

han en rond i maskinrummet och kontrollerade<br />

att allt fungerade normalt. Efter<br />

ronden gick han till kontrollrummet<br />

och tredjemaskinisten gjorde sin rond.<br />

Under tredjemaskinistens rond mottog<br />

motorman en order från bryggan att aktivera<br />

stabilisatorerna.<br />

Omkring kl. 00.46 såg motorman i<br />

monitorn en rännil vatten som trängde in<br />

vid rampens styrbordssida. Han trodde<br />

att det var regn som hade trängt igenom<br />

packningen. Han var vid det tillfället<br />

ensam i kontrollrummet och när tredjemaskinisten<br />

kom tillbaka gick motorman<br />

till en intilliggande verkstad. I ett<br />

senare vittnesmål [3] har motorman, på<br />

frågan om iakttagelsen av det inträngande<br />

vattnet kl. 00.46, svarat att han efteråt<br />

hade tänkt mycket på saken men inte<br />

längre var säker på att han hade sett det.<br />

Efter ytterligare utfrågning i ämnet var<br />

han inte längre säker på att han alls hade<br />

sagt det i det första vittnesmålet.<br />

Medan han arbetade i verkstaden fick<br />

fartyget plötsligt en slagsida som han<br />

fann egendomlig. Han gick till kontrollrummet<br />

och tredjemaskinisten talade om<br />

för honom att läget var allvarligt på grund<br />

av att en våg hade knäckt rampen. I<br />

monitorn såg han att det gick stora vågor<br />

på bildäck och att vattenytan låg i jämnhöjd<br />

med bilarna. Alldeles därefter började<br />

flera lampor blinka ”livbåtslarm”<br />

vilket innebar en order till livbåtsgrupperna<br />

att bemanna livbåtsstationerna.<br />

Vid den tidpunkten anlände systemteknikern<br />

och de vattentäta dörrarna hade<br />

stängts. Ballastpumparna startades och<br />

från bryggan fick de order att försöka<br />

göra något med pumparna. Slagsidan<br />

ökade nu och på grund av att lösa föremål<br />

började röra sig var det inte längre möjligt<br />

att stå upprätt. I ett visst läge stannade<br />

huvudmotorerna och motorman hörde<br />

också buller från rörelser på bildäck. Det<br />

var nu uppenbart för envar att fartyget<br />

höll på att sjunka.<br />

Sedan lämnade motorman och systemteknikern<br />

kontrollrummet genom<br />

nödutgången då slagsidan var ca 50 grader<br />

[2]. När de var på väg upp stannade<br />

hjälpmotorerna och nödgeneratorn startade<br />

automatiskt. Slagsidan var ca 90<br />

grader när de nådde däck 8 och då stannade<br />

nödgeneratorn. Motormannen satte<br />

på sig en flytväst och kanade i vattnet.<br />

Han såg fartyget sjunka med aktern först<br />

och kunde se att bogvisiret saknades.<br />

6.3<br />

Sammandrag av vittnesmål<br />

från överlevande<br />

passagerare och från<br />

besättningsmedlemmar<br />

som inte hade vakt<br />

6.3.1<br />

Vittnesmål rörande<br />

lastsurrning<br />

Två matroser har vittnat om surrning av<br />

personbilar, lastbilar och trailers före resan.<br />

Båda deltog i detta arbete. Trailers<br />

och långtradare var säkrade med fyra<br />

surrningar och trailerklossar. Personbi-<br />

estonia – slutrapport 67

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!