Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

ningarna och vilka hälsoutfall i form av sjukdomar eller skador som har inkluderats i analysen. Metod för att beräkna och samla in data Cost of illness (COI) är den vanligaste metoden för att beräkna samhällsekonomiska kostnader för sjukdomar och skador. (Statens folkhälsoinstitut, 2003). I Folkhälsopolitisk rapport 2010 sammanställs alla kostnader i 2009 års penningvärde (Statens folkhälsoinstitut, 2010a). I denna rapport presenterar vi kostnaderna för respektive hälsoutfall i det års penningvärde som är utgångspunkten för beräkningarna. (Om beräkningarna är baserade på data från 2003 presenteras kostnaderna alltså i 2003 års penningvärde.) När vi jämför kostnader från olika år räknar vi dock upp alla värden till 2009 års penningvärde. Beskrivning av COI-metoden Med metoden COI beräknas både de direkta och de indirekta samhällsekonomiska kostnaderna för en sjukdom eller en skada. De direkta kostnaderna avser den resursanvändning som åtgärden kräver. Dessa kostnader kan uppstå i t.ex. kommuner, landsting, företag och organisationer, intresseföreningar och frivilliga organisationer samt för individerna själva. De indirekta kostnaderna utgörs av produktionsbortfall i samhällsekonomin, dvs. skillnaden mellan vad som produceras och vad som skulle ha kunnat produceras (Statens folkhälsoinstitut, 2003). Produktionsbortfallet kan orsakas till följd av sjukdom eller för tidig död (Rice, 2000). Ibland inkluderas i beräkningarna kostnader som orsakas av sänkt livskvalitet eller lidande p.g.a. sjukdom eller skada. Forskarna är överens om att dessa kostnader är ett viktigt och försummat område. Det behövs bättre underlag om kostnaderna för att man ska kunna göra fullständigare samhällsekonomiska beräkningar i framtiden. COIberäkningar kan vara incidens eller prevalensbaserade. Prevalensbaserade beräkningar gäller kostnaden för samtliga fall av en sjukdom under en viss tidsperiod, oavsett vilket stadium de befinner sig i. Incidensen är i stället antalet nya fall av en sjukdom (Olofsson, 2008; Tarricone, 2006). De prevalensbaserade beräkningarna visar en årlig kostnad, medan de incidensbaserade beräkningarna visar en livstidskostnad (Olofsson, 2008). Generellt ger en prevalensbaserad beräkning något högre kostnader, speciellt om den gäller långvariga sjukdomar (Tarricone, 2006). När man beräknar produktionsbortfall finns det två huvudsakliga ansatser: 1. humankapitalmetoden och 2. friktionskostnadsmetoden. Humankapitalmetoden uppskattar värdet av förlorad produktion baserat på individers bruttoinkomst tillsammans med de sociala avgifterna. Man kan även beräkna värdet av förlorad produktion inom hushållsarbetet med metoden (Drummond, Sculpher, Torrance, O’Brien, & Stoddart, 2005). Med friktionskostnadsmetoden beror värdet av produktionsbortfallet på tiden det tar att ersätta den arbetare som inte längre kan E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R 17
arbeta till följd av sjukdom eller död (Drummond et al., 2005). I COIberäkningar använder man främst humankapitalmetoden, vilket också alla studier som presenteras i denna rapport har gjort (Olofsson, 2008). Med direkta kostnader menar vi i denna rapport • hälso och sjukvårdens kostnader för sluten och öppenvården • kostnader för läkemedel • rehabiliteringskostnader. Slutenvårdskostnader uppstår när någon skrivs in på sjukhuset. Öppen vårdskostnader uppstår när någon besöker till exempel en hälsocentral eller en läkarmottagning utan att läggas in. Med indirekta kostnader menar vi produktionsbortfall till följd av sjukdom eller för tidig död. De övriga kostnader som presenteras är bland annat rättsväsendets och räddningstjänstens kostnader. Närmare presentation av de övriga kostnaderna finns under respektive hälsoutfall nedan. Insamling av data Utifrån tidigare beräkningar som genomförts i Sverige har vi samlat in uppgifter om samhällskostnader för faktorer som påverkar hälsan inom olika målområden. Vi har sammanställt uppgifter om följande faktorer: • målområde 5: miljöer som kan relateras till skador och uvstrålning • målområde 9: fysisk aktivitet (sjukdomar relaterade till brist på fysisk aktivitet) • målområde 10: livsmedelsinfektioner och energibalans • målområde 11: skadlig alkoholkonsumtion, narkotikabruk och tobaksbruk. Statens folkhälsoinstitut presenterar i denna rapport direkta och indirekta kostnader för varje hälsoutfall. Ett problem är dock att olika rapporter har inkluderat olika typer av kostnader i sina beräkningar av direkta kostnader. När det varit befogat har vi därför exkluderat några kostnadstyper i våra beräkningar av ”övriga kostnader”, så att dessa kostnader blivit mer jämförbara. Statens folkhälsoinstitut har vidare gjort egna beräkningar inom målområde 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa för faktorerna oskyddat sex, där vi fokuserat på hälsoutfallen klamydia och abort. Inom hälsoutfallet sexuellt våld och tvång har vi endast räknat på läkemedelskostnader för mäns våld mot kvinnor i nära relationer, medan resterande samhällskostnader är hämtade från Socialstyrelsen (2006a). För dessa beräkningar har vi hämtat uppgifter från Apotekens service (Apotekens service, 2010), Socialstyrelsens dödsregister (Socialstyrelsen, 2010a), Försäkringskassan och NordDRG, som är ett register över kostnad per patient (Centrum för patientklassificering, 2009). Statens folkhälsoinstituts egna beräkningar presenteras i detalj i bilaga 1. 18 E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R
Page 1 and 2: Ekonomiska beräkningar och bedömn
Page 3 and 4: © STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 5 and 6: 92 Bilaga 1. Ekonomiska beräkninga
Page 7 and 8: Sammanfattning denna rapport ger en
Page 9 and 10: Summary Economic estimates and asse
Page 11 and 12: Lista över förkortningar BMI Body
Page 13 and 14: denna rapport är ett kunskapsunder
Page 15 and 16: Figur 1. Samhällsekonomiska analys
Page 17: Inledning I detta kapitel sammanst
Page 21 and 22: Drunkning År 2005 omkom eller skad
Page 23 and 24: Självmord Antalet självmord har s
Page 25 and 26: Fallolyckor bland äldre Varje dag
Page 27 and 28: Mäns våld mot kvinnor Enligt Soci
Page 29 and 30: De direkta kostnaderna för klamydi
Page 31 and 32: Sjukdomar relaterade till fysisk in
Page 33 and 34: tabell 2.13 Samhällsekonomiska kos
Page 37 and 38: (Rehm et al., 2004). Johansson et a
Page 39 and 40: Beräkningarna försvåras av att d
Page 43 and 44: 1 400 inläggningar på sjukhus fö
Page 46 and 47: 3 STATSFINANSIELLA KOSTNADER FÖR R
Page 48 and 49: 5 000 kronor. Arvoderingen avser de
Page 50 and 51: Utveckla och genomföra försöksve
Page 52 and 53: När vi utesluter målområde 2 och
Page 54 and 55: Målområde 6. Hälsofrämjande- h
Page 56 and 57: De statsfinansiella kostnaderna fö
Page 58 and 59: • Start och drift av en Task Forc
Page 60 and 61: De statsfinansiella kostnaderna fö
Page 62 and 63: tabell 3.5 Statsfinansiella kostnad
Page 64 and 65: Målområde 11. Spel • Arbetstid
Page 66 and 67: Målområde 11. tobak Öka tillgän
Page 68 and 69:
4 BEDÖMNING AV KOSTNADS- EFFEKTIVI
Page 70 and 71:
Metoder för att bedöma kostnadsef
Page 72 and 73:
Uppskattningen av kostnadseffektivi
Page 74 and 75:
Målområde 10. Matvanor oCH LivSMe
Page 76 and 77:
själva projektet, mobilisera aktö
Page 78 and 79:
Ahmad och Franz (2008) undersökte
Page 80:
2007). Det betyder bland annat att
Page 83 and 84:
det FinnS MÅnga motiv till att sam
Page 85 and 86:
Figur 5.2 Hälsans betydelse för e
Page 87 and 88:
i dag SaknaS underLag för att vi f
Page 89 and 90:
Commission on Social Determinants o
Page 91 and 92:
Regeringskansliet. (2010). Regering
Page 93 and 94:
Bilaga 1. Ekonomiska beräkningar u
Page 95 and 96:
Schoultz, 2004). Den relativa riske
Page 97 and 98:
tabell 3. Genomsnittskostnad per ab
Page 99 and 100:
iCd-koder iCd-10-kod Beskrivning F1
Page 101 and 102:
Bilaga 2. Kostnader för olika mode
Page 103 and 104:
Referenser Rudholm, S., Arthursson,
show all

Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?