Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Uppskattningen av kostnadseffektiviteten utgår alltså från förhållandet mellan hälsosamma och ohälsosamma levnadsvanor. En viss andel av befolkningen går från en ogynnsam till en gynnsam levnadsvana i ett livslångt perspektiv till följd av en åtgärd, vilket minskar risken för att drabbas av olika specifika sjukdomar. Åtgärdens vinst består av ett längre liv och höjd livskvalitet (ökat antal QALY), vilket förmodligen minskar kostnaderna för sjukvården och annan samhällsservice. Beräkningarna inom målområde 9 och 10 visar hur mycket pengar som samhället maximalt kan investera i en åtgärd för att en viss andel av befolkningen ska ändra sina levnadsvanor. Resultatet mäts i kostnad per vunnen QALY (Hagberg, 2010). Bedömning av kostnadseffektivitet Målområde 6. HäLSoFräMjande HäLSo- oCH SjukvÅrd – Åtgärd 3 utvärdera om västerbottens interventionsprogram för hälsoundersökningar får samma effekt i andra landsting. Västerbottens interventionsprogram har pågått sedan mitten av 1980talet. Åt gärden inleddes i Norsjö kommun och har sedan införts i de ordinarie vårdplanerna för hela Västerbotten. I interventionsprogrammet genomförs olika kommunbaserade hälsoaktiviteter. Bland annat har man märkt mat med det gröna nyckelhålet, genomfört kurser och mediala kampanjer samt erbjudit alla 30, 40, 50 och 60åringar hälsoundersökningar. Enligt studier har interventionsprogrammet förbättrat befolkningens hälsa och minskat dödligheten (Norberg, Wall, Boman, & Weinehall, 2010). Som en del i hälsoundersökningarna genomförde Västerbottens landsting screening för riskfaktorer för hjärt och kärlsjukdomar. Personalen gav sedan livsstilsråd utifrån screeningens resultat. Lindholm, Rosén, Weinehall och Asplund (1996) har beräknat åtgärdens kostnadseffektivitet utifrån antalet hjärtinfarkter. Utifrån tidigare data beräknade de det förväntade antalet hjärtinfarkter med respektive utan åtgärd. Åtgärden visade sig minska riskfaktorerna för hjärtinfarkt (t.ex. höga kolesterolvärden och högt blodtryck), och därmed kunde även antalet hjärtinfarkter förväntas minska. Åtgärden kostade 600 000 kronor per år (1992 års penningvärde), dvs. 4,4 miljoner kronor för de tio år som åtgärden pågick. Vinsten blev 4 miljoner kronor (1992 års penningvärde), och antalet vunna levnadsår blev 30 för hela perioden. Nettokostnadsbesparingen var 14 000 kronor per vunnet levnadsår, och man kunde förhindra 4,5 hjärtinfarkter varje år (Lindholm et al., 1996). Vi bedömer att hälsoundersökningar som liknar dem i Västerbottens interventionsprogram även skulle kunna förbättra människors hälsa och minska dödligheten i andra områden. Programmet bör alltså prövas och utvärderas i andra landsting och regioner. E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R 71
Målområde 7. Skydd Mot SMittSpridning – Åtgärd 3 Stärka smittskyddet för särskilt utsatta grupper genom att införa sprutbytesverksamhet som även kan ge tillgång till snabb provtagning och sjukvård. År 1985 upptäcktes det första fallet av hiv bland sprutmissbrukarna i Australien, och året efter startade ett sprut och nålbytesprogram för att hiv och hepatit Cinfektionerna skulle minska. Australiens regering investerade 130 miljoner australiensiska dollar (cirka 700 miljoner svenska kronor) i sprut och nålbytesprogrammet mellan 1991 och 2000 (Dolan, MacDonald, Silins, & Topp, 2005). År 2009 gav den australiensiska regeringen en grupp forskare i uppdrag att mäta programmets kostnadseffektivitet. Forskarna konstruerade en epidemiologisk modell som skulle simulera programmets effekter. Perioden 2000–2009 analyserades. Beräkningarna visade att programmet förebyggde 32 050 hivinfektioner och 96 667 hepatit Cinfektioner under perioden, vilket ledde till en vinst motsvarande 140 000 vunna DALY (Australian Government, National center in HIV, & University of south Wales, 2009). Vidare sparade varje investerad australiensisk dollar hälso och sjukvården 4 dollar. När även de samhällsekonomiska kostnaderna inkluderades sparades 27 australiensiska dollar för varje investerad dollar, vilket gav en nettovinst på 5,85 miljarder dollar år 2000–2009 (40,9 miljarder kronor, 1 australiensisk dollar = 7 kronor, år 2011). Programmet kostade därmed 4 500 australiensiska dollar per vunnen DALY (31 500 kronor, 1 australiensisk dollar = 7 kronor, år 2011) och anses ha varit kostnadsbesparande (Australian Government et al., 2009). De australiensiska forskarna gjorde även en översyn av andra studier om kostnadseffektiviteten för sprut och nålbytesprogram, som visade ett positivt resultat. Statens folkhälsoinstitut bedömer därmed att en sprutbytesverksamhet skulle kunna spara kostnader även i Sverige. Målområde 9. FySiSk aktivitet – Åtgärd 2 Öka kunskapen om fysisk aktivitet och hälsa hos vård- och skolpersonal samt studenter på grundutbildningarna. Forskning visar att åtgärder för att öka kunskapen om fysisk aktivitet bland vård och skolpersonal kan öka befolkningens fysiska aktivitet. Åtgärder som främjar fysisk aktivitet får kosta 1 800 kronor per person om 1 procent av befolkningen går från otillräcklig fysisk aktivitet (mindre än 150 minuter om dagen) till varaktig fysisk aktivitet, för att kostnaden per QALY ska anses som måttlig (Hagberg, 2010; Socialstyrelsen, 2010b). Statens folkhälsoinstitut bedömer därför att åtgärden ”Öka kunskapen om fysisk aktivitet och hälsa hos vård och skolpersonal samt studenter på grundutbildningarna” är kostnadseffektiv. 72 E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R
Page 1 and 2:
Ekonomiska beräkningar och bedömn
Page 3 and 4:
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 5 and 6:
92 Bilaga 1. Ekonomiska beräkninga
Page 7 and 8:
Sammanfattning denna rapport ger en
Page 9 and 10:
Summary Economic estimates and asse
Page 11 and 12:
Lista över förkortningar BMI Body
Page 13 and 14:
denna rapport är ett kunskapsunder
Page 15 and 16:
Figur 1. Samhällsekonomiska analys
Page 17 and 18:
Inledning I detta kapitel sammanst
Page 19 and 20:
arbeta till följd av sjukdom eller
Page 21 and 22: Drunkning År 2005 omkom eller skad
Page 23 and 24: Självmord Antalet självmord har s
Page 25 and 26: Fallolyckor bland äldre Varje dag
Page 27 and 28: Mäns våld mot kvinnor Enligt Soci
Page 29 and 30: De direkta kostnaderna för klamydi
Page 31 and 32: Sjukdomar relaterade till fysisk in
Page 33 and 34: tabell 2.13 Samhällsekonomiska kos
Page 37 and 38: (Rehm et al., 2004). Johansson et a
Page 39 and 40: Beräkningarna försvåras av att d
Page 43 and 44: 1 400 inläggningar på sjukhus fö
Page 46 and 47: 3 STATSFINANSIELLA KOSTNADER FÖR R
Page 48 and 49: 5 000 kronor. Arvoderingen avser de
Page 50 and 51: Utveckla och genomföra försöksve
Page 52 and 53: När vi utesluter målområde 2 och
Page 54 and 55: Målområde 6. Hälsofrämjande- h
Page 56 and 57: De statsfinansiella kostnaderna fö
Page 58 and 59: • Start och drift av en Task Forc
Page 60 and 61: De statsfinansiella kostnaderna fö
Page 62 and 63: tabell 3.5 Statsfinansiella kostnad
Page 64 and 65: Målområde 11. Spel • Arbetstid
Page 66 and 67: Målområde 11. tobak Öka tillgän
Page 68 and 69: 4 BEDÖMNING AV KOSTNADS- EFFEKTIVI
Page 70 and 71: Metoder för att bedöma kostnadsef
Page 74 and 75: Målområde 10. Matvanor oCH LivSMe
Page 76 and 77: själva projektet, mobilisera aktö
Page 78 and 79: Ahmad och Franz (2008) undersökte
Page 80: 2007). Det betyder bland annat att
Page 83 and 84: det FinnS MÅnga motiv till att sam
Page 85 and 86: Figur 5.2 Hälsans betydelse för e
Page 87 and 88: i dag SaknaS underLag för att vi f
Page 89 and 90: Commission on Social Determinants o
Page 91 and 92: Regeringskansliet. (2010). Regering
Page 93 and 94: Bilaga 1. Ekonomiska beräkningar u
Page 95 and 96: Schoultz, 2004). Den relativa riske
Page 97 and 98: tabell 3. Genomsnittskostnad per ab
Page 99 and 100: iCd-koder iCd-10-kod Beskrivning F1
Page 101 and 102: Bilaga 2. Kostnader för olika mode
Page 103 and 104: Referenser Rudholm, S., Arthursson,
show all

Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?