Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut
Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut
Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Uppskattningen av kostnadseffektiviteten utgår alltså från förhållandet mellan<br />
hälsosamma <strong>och</strong> ohälsosamma levnadsvanor. En viss andel av befolkningen går<br />
från en ogynnsam till en gynnsam levnadsvana i ett livslångt perspektiv till följd<br />
av en åtgärd, vilket minskar risken för att drabbas av olika specifika sjukdomar.<br />
Åtgärdens vinst består av ett längre liv <strong>och</strong> höjd livskvalitet (ökat antal QALY),<br />
vilket förmodligen minskar kostnaderna för sjukvården <strong>och</strong> annan samhällsservice.<br />
Beräkningarna inom målområde 9 <strong>och</strong> 10 visar hur mycket pengar som samhället<br />
maximalt kan investera i en åtgärd för att en viss andel av befolkningen ska ändra<br />
sina levnadsvanor. Resultatet mäts i kostnad per vunnen QALY (Hagberg, 2010).<br />
Bedömning av kostnadseffektivitet<br />
Målområde 6. HäLSoFräMjande HäLSo- oCH SjukvÅrd – Åtgärd 3<br />
utvärdera om västerbottens interventionsprogram för hälsoundersökningar får samma<br />
effekt i andra landsting.<br />
Västerbottens interventionsprogram har pågått sedan mitten av 1980talet. Åt<br />
gärden inleddes i Norsjö kommun <strong>och</strong> har sedan införts i de ordinarie vårdplanerna<br />
för hela Västerbotten. I interventionsprogrammet genomförs olika kommunbaserade<br />
hälsoaktiviteter. Bland annat har man märkt mat med det gröna nyckelhålet,<br />
genomfört kurser <strong>och</strong> mediala kampanjer samt erbjudit alla 30, 40, 50 <strong>och</strong><br />
60åringar hälsoundersökningar. Enligt studier har interventionsprogrammet förbättrat<br />
befolkningens hälsa <strong>och</strong> minskat dödligheten (Norberg, Wall, Boman, &<br />
Weinehall, 2010).<br />
Som en del i hälsoundersökningarna genomförde Västerbottens landsting screening<br />
för riskfaktorer för hjärt <strong>och</strong> kärlsjukdomar. Personalen gav sedan livsstilsråd<br />
utifrån screeningens resultat. Lindholm, Rosén, Weinehall <strong>och</strong> Asplund (1996) har<br />
beräknat åtgärdens kostnadseffektivitet utifrån antalet hjärtinfarkter. Utifrån tidigare<br />
data beräknade de det förväntade antalet hjärtinfarkter med respektive utan<br />
åtgärd. Åtgärden visade sig minska riskfaktorerna för hjärtinfarkt (t.ex. höga kolesterolvärden<br />
<strong>och</strong> högt blodtryck), <strong>och</strong> därmed kunde även antalet hjärtinfarkter förväntas<br />
minska. Åtgärden kostade 600 000 kronor per år (1992 års penningvärde),<br />
dvs. 4,4 miljoner kronor för de tio år som åtgärden pågick. Vinsten blev 4 miljoner<br />
kronor (1992 års penningvärde), <strong>och</strong> antalet vunna levnadsår blev 30 för hela perioden.<br />
Nettokostnadsbesparingen var 14 000 kronor per vunnet levnadsår, <strong>och</strong> man<br />
kunde förhindra 4,5 hjärtinfarkter varje år (Lindholm et al., 1996).<br />
Vi bedömer att hälsoundersökningar som liknar dem i Västerbottens interventionsprogram<br />
även skulle kunna förbättra människors hälsa <strong>och</strong> minska dödligheten<br />
i andra områden. Programmet bör alltså prövas <strong>och</strong> utvärderas i andra landsting<br />
<strong>och</strong> regioner.<br />
E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R 71
Change language