Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Målområde 10. Matvanor oCH LivSMedeL – Åtgärd 1 upprätta en nationell strategi för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet och motverka övervikt och fetma. Det är väl belagt att fetma medför stor ohälsa, och BMI över 25 ger ökade samhällsekonomiska kostnader (se tabell 2.19). Åtgärder för personer med ökad risk för ohälsa på grund av matvanor och fysisk inaktivitet är kostnadseffektiva om de påverkar levnadsvanorna och riskfaktorer som förhöjt blodtryck, förhöjda blodfetter, högt blodsocker och högt BMI. Åtgärderna är kostnadseffektiva även om man endast tar hänsyn till mindre effekter på hälsa eller livskvalitet, och om man bortser från besparingar i hälso och sjukvården. En åtgärd får maximalt kosta 1 700 kronor per person om 1 procent av befolkningen varaktigt går från fetma till normalvikt eller undviker fetma (Hagberg, 2010; Socialstyrelsen, 2010b). Vidare är det kostnadseffektivt att investera 1 miljon kronor i en strategi för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet om strategin leder till att 6 personer blir fysiskt aktiva, 10 personer får goda matvanor eller 6 personer går från fetma till normalvikt (varaktiga förändringar förutsätts). Då kostar åtgärden mindre än 500 000 kronor per vunnen QALY (Hagberg, 2010; Socialstyrelsen, 2010b). Målområde 10. Matvanor oCH LivSMedeL – Åtgärd 2 utreda möjligheten att använda ekonomiska styrmedel för att främja hälsosamma matvanor. Vi har bedömt kostnadseffektiviteten för denna åtgärd utifrån vilka hälsovinster som ekonomiska styrmedel kan ge när det gäller att främja hälsosamma matvanor i befolkningen. Vi analyserar alltså effekten av att utreda möjligheten att använda ekonomiska styrmedel. Vetenskapliga studier visar att ekonomiska styrmedel kan främja goda matvanor (Caraher & Cowburn, 2005; Thunström, 2008). Man kan till exempel sänka skatten på frukt och grönsaker för att höja intaget. En åtgärd för att öka befolkningens intag av frukt och grönsaker får kosta maximalt 1 000 kronor per person om 1 procent av befolkningen går från att inte äta 500 gram frukt och grönsaker per dag till att göra det, för att vara kostnadseffektiv (Hagberg, (2010). Man kan även använda ekonomiska styrmedel för att främja goda matvanor på andra sätt än att sänka skatten på frukt och grönsaker. Möjligheten bör vidare prövas och utvärderas. E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R 73
Målområde 11. aLkoHoL, narkotika, dopning, toBak oCH SpeL: aLkoHoL – Åtgärd 1 Höja alkoholskatten. Att höja alkoholskatten syftar till att minska alkoholbruket, vilket i sin tur minskar risken för skador, sjukdomar, våld och för tidig död till följd av alkohol. Van den Berg, van Baal, Tariq, Schuit, de Wit och Hoogenveen (2008) har beräknat kostnadseffektiviteten av att höja alkoholskatten. I studien prövades två skattehöjningsscenarier i Nederländerna. Det ena scenariot var en beslutad skattehöjning och det andra en hypotetisk stor skattehöjning till svensk nivå (van den Berg et al., 2008). Forskarna antog att skattehöjningarna skulle minska alkoholkonsumtionen och risken för sjukdomar och död. Kostnadseffektiviteten beräknades utifrån kronor per vunnna levnadsår (van den Berg et al., 2008). Ju mer skatten höjdes desto större visade sig den positiva hälsoeffekten bli. Folkhälsan förbättras när sjukligheten och dödligheten till följd av alkohol minskar. Detta kan i sin tur minska kostnaderna för att behandla alkoholrelaterade sjukdomar, medan kostnaden för att behandla icke alkoholrelaterade sjukdomar ökar eftersom människor lever längre. Höjd alkoholskatt ökar därmed hälso och sjukvårdens kostnader totalt sett. Van den Berg et al. (2008) uppskattade skattehöjningens kostnadseffektivitet genom att dividera kostnadsökningen med hälsoeffektökningen. Det första scenariot med en liten skattehöjning gav en kostnad på 5 100 euro per vunnen QALY (46 000 kronor, 1 euro = 9,0 kronor, år 2011). Det andra scenariot med en stor skattehöjning gav en kostnad på 5 300 euro per vunnen QALY (48 000 kronor, 1 euro = 9,0 kronor, år 2011). Van den Berg et al. (2008) drog slutsatsen att höjda alkoholskatter är mycket kostnadseffektiva under nederländska förhållanden, och antagligen även i en svensk kontext. En annan vetenskaplig översikt styrker dessa resultat (Anderson, Chisholm, & Fuhr, 2009). Därför bedömer Statens folkhälsoinstitut att höjd alkoholskatt är kostnadseffektivt. Målområde 11. aLkoHoL, narkotika, dopning, toBak oCH SpeL: aLkoHoL – Åtgärd 2 Öka tillsynen enligt alkohollagen genom att använda effektiva metoder. För att en lag ska följas och ge avsedd effekt krävs tillsyn. En del forskare har studerat effekterna av begränsad tillgång till alkohol till följd av tillsyn. Studierna visar att åtgärder som minskar tillgången till alkohol även minskar alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna (Anderson et al., 2009; Norström & Ramstedt, 2009). I en svensk studie gjordes en intervention på svenska restauranger och krogar (Månsdotter, Rydberg, Wallin, Lindholm, & Andreasson, 2007). Krogpersonal utbildades för att servera mindre alkohol till underåriga och berusade personer. Ett resultat blev att våldet minskade, vilket i sin tur minskade kostnaderna för polisen, rättsväsendet och sjukvården. Interventionens kostnad bestod av att administrera 74 E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R
Page 1 and 2:
Ekonomiska beräkningar och bedömn
Page 3 and 4:
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 5 and 6:
92 Bilaga 1. Ekonomiska beräkninga
Page 7 and 8:
Sammanfattning denna rapport ger en
Page 9 and 10:
Summary Economic estimates and asse
Page 11 and 12:
Lista över förkortningar BMI Body
Page 13 and 14:
denna rapport är ett kunskapsunder
Page 15 and 16:
Figur 1. Samhällsekonomiska analys
Page 17 and 18:
Inledning I detta kapitel sammanst
Page 19 and 20:
arbeta till följd av sjukdom eller
Page 21 and 22:
Drunkning År 2005 omkom eller skad
Page 23 and 24: Självmord Antalet självmord har s
Page 25 and 26: Fallolyckor bland äldre Varje dag
Page 27 and 28: Mäns våld mot kvinnor Enligt Soci
Page 29 and 30: De direkta kostnaderna för klamydi
Page 31 and 32: Sjukdomar relaterade till fysisk in
Page 33 and 34: tabell 2.13 Samhällsekonomiska kos
Page 37 and 38: (Rehm et al., 2004). Johansson et a
Page 39 and 40: Beräkningarna försvåras av att d
Page 43 and 44: 1 400 inläggningar på sjukhus fö
Page 46 and 47: 3 STATSFINANSIELLA KOSTNADER FÖR R
Page 48 and 49: 5 000 kronor. Arvoderingen avser de
Page 50 and 51: Utveckla och genomföra försöksve
Page 52 and 53: När vi utesluter målområde 2 och
Page 54 and 55: Målområde 6. Hälsofrämjande- h
Page 56 and 57: De statsfinansiella kostnaderna fö
Page 58 and 59: • Start och drift av en Task Forc
Page 60 and 61: De statsfinansiella kostnaderna fö
Page 62 and 63: tabell 3.5 Statsfinansiella kostnad
Page 64 and 65: Målområde 11. Spel • Arbetstid
Page 66 and 67: Målområde 11. tobak Öka tillgän
Page 68 and 69: 4 BEDÖMNING AV KOSTNADS- EFFEKTIVI
Page 70 and 71: Metoder för att bedöma kostnadsef
Page 72 and 73: Uppskattningen av kostnadseffektivi
Page 76 and 77: själva projektet, mobilisera aktö
Page 78 and 79: Ahmad och Franz (2008) undersökte
Page 80: 2007). Det betyder bland annat att
Page 83 and 84: det FinnS MÅnga motiv till att sam
Page 85 and 86: Figur 5.2 Hälsans betydelse för e
Page 87 and 88: i dag SaknaS underLag för att vi f
Page 89 and 90: Commission on Social Determinants o
Page 91 and 92: Regeringskansliet. (2010). Regering
Page 93 and 94: Bilaga 1. Ekonomiska beräkningar u
Page 95 and 96: Schoultz, 2004). Den relativa riske
Page 97 and 98: tabell 3. Genomsnittskostnad per ab
Page 99 and 100: iCd-koder iCd-10-kod Beskrivning F1
Page 101 and 102: Bilaga 2. Kostnader för olika mode
Page 103 and 104: Referenser Rudholm, S., Arthursson,
show all

Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?