Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Statens folkhälsoinstitut. (2003). Hälsoekonomi för folkhälsoarbete: Introduktion och debatt (R nr. R 2003:11). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2007). Hälsans betydelse för individens och samhällets ekonomiska utveckling (R nr. R 2007:8). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2009a). Fallolyckor bland äldre: En samhällsekonomisk analys och effektiva preventionsåtgärder (R nr. R 2009:01). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2009b). Nationella folkhälsoenkäten: Hälsa på lika villkor. Opublicerad statistik. Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2010a). Folkhälsopolitisk rapport 2010: Framtidiens hälsa – allas ansvar (R nr. R 2010:16). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2010b). Minskade skador av alkoholkonsumtion och ett narkotikafritt samhälle: Uppföljning av de nationella handlingsplanerna för alkohol och narkotika 2006–2010 (R nr. R 2010:08). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2011a). Folkhälsoekonomi i praktiken (R nr. R 2011:08). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2011b). Målområde 11: Tobak – Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 (R nr. R 2011:11). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2011c). Övervikt och fetma. Hämtad 20110601, från http:// www.fhi.se/Statistikuppfoljning/Nationellafolkhalsoenkaten/Levnadsvanor/Overviktochfetma/ Statistiska centralbyrån [SCB]. (2009). Levnadsförhållanderapporten: Fritid 2006-07 (R nr. 118). Stockholm: Statistiska centralbyrån. Suchrke, M., McKee, M., Arce Sauto, R., Tsolova, S., & Mortensen, J. (2005). The contribution of health to the economy in the European Union. Luxemburg: Office for Official Publications of the European Communities. Tariq, L., van den Berg, M., Hoogenveen, R. T., & van Baal, P. H. (2009). Costeffectiveness of an opportunistic screening programme and brief intervention for excessive alcohol use in primary care. PLoS One, 4(5), e5696. Tarricone, R. (2006). Costofillness analysis. What room in health economics? Health Policy, 77(1), 5163. Thunström, L. (2008). Food consumption, paternalism and economic policy. Doktorsavhandling, Umeå Universitet, Umeå. Tingshög, G., Synnerstad, I., Carlsson, P., & Rosdahl, I. (2007). Samhällskostnader för hudcancer samt en jämförelse med kostnaderna för vägtrafikolyckor (R nr. CMT 2007:5). Linköping: Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. van Baal, P. H., Brouwer, W. B., Hoogenveen, R. T., & Feenstra, T. L. (2007). Increasing tobacco taxes: A cheap tool to increase public health. Health Policy, 82(2), 142152. van den Berg, M., van Baal, P. H., Tariq, L., Schuit, A. J., de Wit, G. A., & Hoogenveen, R. T. (2008). The costeffectiveness of increasing alcohol taxes: A modelling study. BMC Medicine, 6, 36. Wutzke, S. E., Shiell, A., Gomel, M. K., & Conigrave, K. M. (2001). Cost effectiveness of brief interventions for reducing alcohol consumption. Social Science & Medicine, 52(6), 863870. Ödegaard, K., Borg, S., Persson, U., & Svensson, M. (2008). The Swedish cost burden of overweight and obesityevaluated with the PAR approach and a statistical modelling approach. International Journal of Pediatric Obesity, 3(1), 5157. E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R 91
Bilaga 1. Ekonomiska beräkningar utförda av Statens folkhälsoinstitut StatenS FoLkHäLSoinStitut Har beräknat kostnaderna för läkemedel till följd av mäns våld mot kvinnor, för klamydia och för abort. Här följer en beskrivning av beräkningarna. Målområde 8. SexuaLitet oCH reproduktiv HäLSa Mäns våld mot kvinnor Vi har hämtat data för läkemedelsanvändningen från en studie av Stenson, Claesson och Heimer (2006). Studien är relativt liten och baserad på kvinnor som sökt hjälp vid Rikskvinnocentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. 80 kvinnor svarade på frågor om läkemedelsanvändning. Cirka 38 procent (31 stycken) uppgav att de använde antidepressiva läkemedel, ångestdämpande läkemedel, sömnmedicin eller smärtlindring. Tabell 1 visar hur många kvinnor som använde läkemedel (observera att samma kvinna kan använda olika typer av läkemedel). tabell 1. Läkemedelsanvändning till följd av våld mot kvinnor i nära relationer (n = 80) typ av läkemedel antal användare andel användare (%) Totalt 31 – Antidepressiva 13 42,0 Ångestdämpande 3 9,7 Sömnmedicin 8 25,8 Smärtstillande 8 25,8 Övrigt 13 42,0 (Stenson et al., 2006) Socialstyrelsen (2006a) antar att 75 000 kvinnor utsätts för våld i nära relationer varje år, och 31 av de 80 kvinnorna i studien av Stenson et al. (2006) uppgav att de använde läkemedel till följd av våld. Utifrån procentsatserna i tabell 1 kan vi därmed beräkna hur många kvinnor i hela landet som använde respektive läkemedelstyp. Tabell 2 visar detta, liksom antalet dygnsdoser, kostnaden per dygnsdos och 92 E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R
Page 1 and 2:
Ekonomiska beräkningar och bedömn
Page 3 and 4:
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 5 and 6:
92 Bilaga 1. Ekonomiska beräkninga
Page 7 and 8:
Sammanfattning denna rapport ger en
Page 9 and 10:
Summary Economic estimates and asse
Page 11 and 12:
Lista över förkortningar BMI Body
Page 13 and 14:
denna rapport är ett kunskapsunder
Page 15 and 16:
Figur 1. Samhällsekonomiska analys
Page 17 and 18:
Inledning I detta kapitel sammanst
Page 19 and 20:
arbeta till följd av sjukdom eller
Page 21 and 22:
Drunkning År 2005 omkom eller skad
Page 23 and 24:
Självmord Antalet självmord har s
Page 25 and 26:
Fallolyckor bland äldre Varje dag
Page 27 and 28:
Mäns våld mot kvinnor Enligt Soci
Page 29 and 30:
De direkta kostnaderna för klamydi
Page 31 and 32:
Sjukdomar relaterade till fysisk in
Page 33 and 34:
tabell 2.13 Samhällsekonomiska kos
Page 35 and 36:
tabell 2.14 Samhällsekonomiska kos
Page 37 and 38:
(Rehm et al., 2004). Johansson et a
Page 39 and 40:
Beräkningarna försvåras av att d
Page 41 and 42: tabell 2.18 Samhällsekonomiska kos
Page 43 and 44: 1 400 inläggningar på sjukhus fö
Page 46 and 47: 3 STATSFINANSIELLA KOSTNADER FÖR R
Page 48 and 49: 5 000 kronor. Arvoderingen avser de
Page 50 and 51: Utveckla och genomföra försöksve
Page 52 and 53: När vi utesluter målområde 2 och
Page 54 and 55: Målområde 6. Hälsofrämjande- h
Page 56 and 57: De statsfinansiella kostnaderna fö
Page 58 and 59: • Start och drift av en Task Forc
Page 60 and 61: De statsfinansiella kostnaderna fö
Page 62 and 63: tabell 3.5 Statsfinansiella kostnad
Page 64 and 65: Målområde 11. Spel • Arbetstid
Page 66 and 67: Målområde 11. tobak Öka tillgän
Page 68 and 69: 4 BEDÖMNING AV KOSTNADS- EFFEKTIVI
Page 70 and 71: Metoder för att bedöma kostnadsef
Page 72 and 73: Uppskattningen av kostnadseffektivi
Page 74 and 75: Målområde 10. Matvanor oCH LivSMe
Page 76 and 77: själva projektet, mobilisera aktö
Page 78 and 79: Ahmad och Franz (2008) undersökte
Page 80: 2007). Det betyder bland annat att
Page 83 and 84: det FinnS MÅnga motiv till att sam
Page 85 and 86: Figur 5.2 Hälsans betydelse för e
Page 87 and 88: i dag SaknaS underLag för att vi f
Page 89 and 90: Commission on Social Determinants o
Page 91: Regeringskansliet. (2010). Regering
Page 95 and 96: Schoultz, 2004). Den relativa riske
Page 97 and 98: tabell 3. Genomsnittskostnad per ab
Page 99 and 100: iCd-koder iCd-10-kod Beskrivning F1
Page 101 and 102: Bilaga 2. Kostnader för olika mode
Page 103 and 104: Referenser Rudholm, S., Arthursson,
show all

Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?