Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut

i Folkhälsopolitisk rapport 2010, eftersom nya data har publicerats. För narkotika
har vi hämtat kostnaderna från rapporten Missbruket, kunskapen, vården:
Missbruksutredningens forskningsbilaga (SOU 2011:6) och från Nilsson (2000).
De samhällsekonomiska kostnaderna för tobak gäller rökning och grundar sig
på beräkningar av Statens folkhälsoinstitut som presenteras i rapporten Rökning
– produktionsbortfall och sjukvårdskostnader (Bolin & Lindgren, 2004). Vi har
exkluderat kostnaderna för försämrad livskvalitet och lidande, även om de är relativt
betydelsefulla inom målområde 11. Kostnaderna inom målområde 11 presenteras
i tabell 2.15.
tabell 2.15 Samhällsekonomiska kostnader inom målområde 11 (miljoner kronor) i 2009 års
penningvärde (underlagets penningvärde inom parantes)
Alkohol
(2002)
Narkotika
(2008)
Tobak
(2001)
indirekta kostnader direkta kostnader
För tidig
död
3 367
(3 068)
5 979
(6 000)
4 880
(4 352)
Sjukfrånvaro
7 422
(6 763)
3 869
(3 910)
1 951
(1 740)
Slutenvård
850
(774)
385
(387)
1 784
(1 591)
Öppenvård
1 464
(1 334)
2 491
(2 500)
457
(408)
Läkemedel
24
(22)
136
(137)
196
(175)
Övrigt totalt
7 120
(6 487)
10 463
(10 500)
20 247
(18 448)
23 332
(23 434)
– 9 268
(8 267)
totalt 14 226 13 242 3 019 4 421 356 17 583 52 847
De totala kostnaderna inom målområde 11 uppgick till 50 miljarder kronor (2009
års penning värde). 51 procent var direkta kostnader och 14 procent var indirekta.
Alkohol
Sedan 1996 har den genomsnittliga alkoholkonsumtionen i Sverige stigit med 14
procent. Ökningen avstannade dock år 2004, och nu minskar konsumtionen i de
flesta grupper. Främst har den minskat för män under 50 år (Statens folkhälsoinstitut,
2010a, 2010b). Men fortfarande står alkoholkonsumtionen för en stor del
av sjukdomsbördan, både globalt och i Sverige. Enligt Världshälsoorganisationen
(WHO) medför alkohol den största risken för ohälsa (Rehm et al., 2004).
Alkoholkonsumtion kan påverka människors hälsa både positivt och negativt,
beroende på hur mycket som konsumeras. Skadliga effekter av alkohol är olika
typer av cancer (till exempel lever­, bukspottskörtel­ och bröstcancer), hjärt­ och
kärlsjukdomar, levercirros, neuropsykologiska effekter, depression och ångest samt
skador. Alkohol har även visat sig ha en skyddande effekt mot vissa sjukdomar,
främst hjärt­ och kärlsjukdomar och främst vid låg konsumtion. Vid hög konsumtion
eller högriskkonsumtion ökar i stället risken för hjärt­ och kärlsjukdomar
E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R 35