Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut
Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut
Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Metoder för att bedöma kostnadseffektivitet<br />
Det finns tre ekonomiska analysmetoder som kan används för att bedöma hälsoekonomiska<br />
åtgärders kostnadseffektivitet (Drummond et al., 2005):<br />
• kostnadsintäktsanalys (costbenefitanalys, CBA)<br />
• kostnadseffektanalys (costeffectivenessanalys, CEA)<br />
• kostnadsnyttoanalys (costutilityanalys, CUA).<br />
I en kostnadsintäktsanalys jämför man alla samhällsekonomiska kostnader <strong>och</strong><br />
intäkter för en viss åtgärd. Resultatet mäts i monetära värden, utifrån hälsoeffekter<br />
<strong>och</strong> andra eventuella effekter. Om resultatet visar att åtgärden ger en nettointäkt<br />
så kan man rekommendera åtgärden på samhällsekonomisk grund, medan<br />
en nettokostnad innebär att åtgärden inte är samhällsekonomiskt motiverad. Man<br />
kan använda kostnadsintäktsanalyser för att prioritera enskilda åtgärder eller jämföra<br />
olika åtgärder med helt olika kostnader <strong>och</strong> effekter (Drummond et al., 2005;<br />
<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>, 2011a).<br />
I en kostnadseffektanalys jämför man effekterna av olika åtgärder. Effekterna<br />
mäts bland annat som antalet vunna levnadsår eller antalet minskade vårddygn.<br />
Resultatet presenteras ofta som en kostnadseffektkvot, t.ex. kronor per vunnet levnadsår<br />
eller kronor per minskat vårddygn (<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>, 2003).<br />
En kostnadsnyttoanalys är lämplig när en åtgärd förväntas ge flera effekter, både<br />
positiva <strong>och</strong> negativa. Metoden har vissa likheter med kostnadseffektanalysen, men<br />
en principiell skillnad är att kostnadsnyttoanalysen sammanför olika hälsoeffekter<br />
<strong>och</strong> värderar dem gemensamt. En åtgärds resultat mäts i nytta, med måttet kvalitetsjusterade<br />
levnadsår (quality adjusted life years, QALY) (Brodin & Andersson,<br />
1998; Drummond et al., 2005; <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>, 2011). Den grundläggande<br />
tanken är att hälsa har två dimensioner, nämligen hälsoperiodens längd <strong>och</strong> kvalitet.<br />
Måttet QALY är en sammanvägning av dessa två komponenter eller annorlunda<br />
uttryckt produkten av antalet levnadsår <strong>och</strong> den aktuella periodens livskvalitetspoäng.<br />
En hälsoekonomisk utvärdering av en behandling eller folkhälsoåtgärd handlar<br />
om att både beräkna hur många vunna levnadsår som åtgärden lett till <strong>och</strong><br />
uppskatta de levnadskvalitetspoäng som deltagarna upplevt under de vunna åren.<br />
QALY mätts vanligen enligt följande (<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>, 2011a):<br />
• Tiden då en person är fri från sjukdom får kvalitetsvikten 1,0.<br />
• Tiden då en person är sjuk får en kvalitetsvikt mellan 0,0 <strong>och</strong> 1,0 genom att personen<br />
själv skattar sin hälsa från full hälsa (1.0) till död (0.0).<br />
• Kvalitetsvikten <strong>och</strong> tiden multipliceras, <strong>och</strong> resultatet blir personens QALYvärde.<br />
När <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong> bedömer kostnadseffektiviteten utgår vi från att en<br />
åtgärd kan förändra levnadsvanor, vilket i sin tur kan minska risken för ohälsa, öka<br />
livskvaliteten <strong>och</strong> förlänga livet.<br />
E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R 69