Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut

Metoder för att bedöma kostnadseffektivitet
Det finns tre ekonomiska analysmetoder som kan används för att bedöma hälsoekonomiska
åtgärders kostnadseffektivitet (Drummond et al., 2005):
• kostnadsintäktsanalys (cost­benefitanalys, CBA)
• kostnadseffektanalys (cost­effectivenessanalys, CEA)
• kostnadsnyttoanalys (cost­utilityanalys, CUA).
I en kostnadsintäktsanalys jämför man alla samhällsekonomiska kostnader och
intäkter för en viss åtgärd. Resultatet mäts i monetära värden, utifrån hälsoeffekter
och andra eventuella effekter. Om resultatet visar att åtgärden ger en nettointäkt
så kan man rekommendera åtgärden på samhällsekonomisk grund, medan
en nettokostnad innebär att åtgärden inte är samhällsekonomiskt motiverad. Man
kan använda kostnadsintäktsanalyser för att prioritera enskilda åtgärder eller jämföra
olika åtgärder med helt olika kostnader och effekter (Drummond et al., 2005;
Statens folkhälsoinstitut, 2011a).
I en kostnadseffektanalys jämför man effekterna av olika åtgärder. Effekterna
mäts bland annat som antalet vunna levnadsår eller antalet minskade vårddygn.
Resultatet presenteras ofta som en kostnadseffektkvot, t.ex. kronor per vunnet levnadsår
eller kronor per minskat vårddygn (Statens folkhälsoinstitut, 2003).
En kostnadsnyttoanalys är lämplig när en åtgärd förväntas ge flera effekter, både
positiva och negativa. Metoden har vissa likheter med kostnadseffektanalysen, men
en principiell skillnad är att kostnadsnyttoanalysen sammanför olika hälsoeffekter
och värderar dem gemensamt. En åtgärds resultat mäts i nytta, med måttet kvalitetsjusterade
levnadsår (quality adjusted life years, QALY) (Brodin & Andersson,
1998; Drummond et al., 2005; Statens folkhälsoinstitut, 2011). Den grundläggande
tanken är att hälsa har två dimensioner, nämligen hälsoperiodens längd och kvalitet.
Måttet QALY är en sammanvägning av dessa två komponenter eller annorlunda
uttryckt produkten av antalet levnadsår och den aktuella periodens livskvalitetspoäng.
En hälsoekonomisk utvärdering av en behandling eller folkhälsoåtgärd handlar
om att både beräkna hur många vunna levnadsår som åtgärden lett till och
uppskatta de levnadskvalitetspoäng som deltagarna upplevt under de vunna åren.
QALY mätts vanligen enligt följande (Statens folkhälsoinstitut, 2011a):
• Tiden då en person är fri från sjukdom får kvalitetsvikten 1,0.
• Tiden då en person är sjuk får en kvalitetsvikt mellan 0,0 och 1,0 genom att personen
själv skattar sin hälsa från full hälsa (1.0) till död (0.0).
• Kvalitetsvikten och tiden multipliceras, och resultatet blir personens QALYvärde.
När Statens folkhälsoinstitut bedömer kostnadseffektiviteten utgår vi från att en
åtgärd kan förändra levnadsvanor, vilket i sin tur kan minska risken för ohälsa, öka
livskvaliteten och förlänga livet.
E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R 69