Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Metoder för att bedöma kostnadseffektivitet Det finns tre ekonomiska analysmetoder som kan används för att bedöma hälsoekonomiska åtgärders kostnadseffektivitet (Drummond et al., 2005): • kostnadsintäktsanalys (costbenefitanalys, CBA) • kostnadseffektanalys (costeffectivenessanalys, CEA) • kostnadsnyttoanalys (costutilityanalys, CUA). I en kostnadsintäktsanalys jämför man alla samhällsekonomiska kostnader och intäkter för en viss åtgärd. Resultatet mäts i monetära värden, utifrån hälsoeffekter och andra eventuella effekter. Om resultatet visar att åtgärden ger en nettointäkt så kan man rekommendera åtgärden på samhällsekonomisk grund, medan en nettokostnad innebär att åtgärden inte är samhällsekonomiskt motiverad. Man kan använda kostnadsintäktsanalyser för att prioritera enskilda åtgärder eller jämföra olika åtgärder med helt olika kostnader och effekter (Drummond et al., 2005; Statens folkhälsoinstitut, 2011a). I en kostnadseffektanalys jämför man effekterna av olika åtgärder. Effekterna mäts bland annat som antalet vunna levnadsår eller antalet minskade vårddygn. Resultatet presenteras ofta som en kostnadseffektkvot, t.ex. kronor per vunnet levnadsår eller kronor per minskat vårddygn (Statens folkhälsoinstitut, 2003). En kostnadsnyttoanalys är lämplig när en åtgärd förväntas ge flera effekter, både positiva och negativa. Metoden har vissa likheter med kostnadseffektanalysen, men en principiell skillnad är att kostnadsnyttoanalysen sammanför olika hälsoeffekter och värderar dem gemensamt. En åtgärds resultat mäts i nytta, med måttet kvalitetsjusterade levnadsår (quality adjusted life years, QALY) (Brodin & Andersson, 1998; Drummond et al., 2005; Statens folkhälsoinstitut, 2011). Den grundläggande tanken är att hälsa har två dimensioner, nämligen hälsoperiodens längd och kvalitet. Måttet QALY är en sammanvägning av dessa två komponenter eller annorlunda uttryckt produkten av antalet levnadsår och den aktuella periodens livskvalitetspoäng. En hälsoekonomisk utvärdering av en behandling eller folkhälsoåtgärd handlar om att både beräkna hur många vunna levnadsår som åtgärden lett till och uppskatta de levnadskvalitetspoäng som deltagarna upplevt under de vunna åren. QALY mätts vanligen enligt följande (Statens folkhälsoinstitut, 2011a): • Tiden då en person är fri från sjukdom får kvalitetsvikten 1,0. • Tiden då en person är sjuk får en kvalitetsvikt mellan 0,0 och 1,0 genom att personen själv skattar sin hälsa från full hälsa (1.0) till död (0.0). • Kvalitetsvikten och tiden multipliceras, och resultatet blir personens QALYvärde. När Statens folkhälsoinstitut bedömer kostnadseffektiviteten utgår vi från att en åtgärd kan förändra levnadsvanor, vilket i sin tur kan minska risken för ohälsa, öka livskvaliteten och förlänga livet. E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R 69
Socialstyrelsen (2010b) använder fyra nivåer för att beskriva kostnadseffektiviteten av en åtgärd. Nivåerna ger en riktning men innebär ingen exakt bedömning av kostnadseffektiviteten. Nivåerna presenteras i tabell 4.1. tabell 4.1 Nivåer för kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) eller vunnet levnadsår jämfört med alternativ åtgärd Låg: < 100 000 kronor Måttlig: 100 000–500 000 kronor Hög: 500 000–1 000 000 kronor Mycket hög: > 1 000 000 kronor (Socialstyrelsen, 2010b) Konsekvenserna av att drabbas av en sjukdom kallas för sjukdomsbördan vilket beskrivs med ett mått som kallas DALY (disability adjusted life years) som på svenska heter funktionsjusterade levnadsår. I beräkningar av DALY tas hänsyn till både för tidig död och år förlorade till sjukdom eller funktionsnedsättning. Den mäter sjukdomsbördan på befolkningsnivå, dvs. förlusten av friskt liv. Färre förlorade DALY är närbesläktat med vunna QALY (Statens folkhälsoinstitut, 2003). I beräkningarna för målområde 9: Fysisk aktivitet och målområde 10: Matvanor och livsmedel har vi uppskattat kostnadseffektiviteten utifrån genomgången av de vetenskapliga studierna. Studierna presenteras i ett underlag från Hagberg (2010). När vi uppskattat kostnadseffektiviteten har vi använt ett flödesschema, på samma sätt som Socialstyrelsen (2010b). I figur 4.1 presenteras metoden. Figur 4.1. Flödesschema för att beräkna vunna QALY inom målområde 9 och 10 Andel som gått från ogynnsam till gynnsam levnadsvana (Hagberg, 2010) Relativ risk med gynnsam jämfört med ogynnsam levnadsvana 70 E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R Absolut risk att under livstiden drabbas av en sjukdom = Riskförändringen som åtgärden medför Ökad livslängd, höjd livskvalitet och minskade kostnader för vård och annan samhällsservice
Page 1 and 2:
Ekonomiska beräkningar och bedömn
Page 3 and 4:
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 5 and 6:
92 Bilaga 1. Ekonomiska beräkninga
Page 7 and 8:
Sammanfattning denna rapport ger en
Page 9 and 10:
Summary Economic estimates and asse
Page 11 and 12:
Lista över förkortningar BMI Body
Page 13 and 14:
denna rapport är ett kunskapsunder
Page 15 and 16:
Figur 1. Samhällsekonomiska analys
Page 17 and 18:
Inledning I detta kapitel sammanst
Page 19 and 20: arbeta till följd av sjukdom eller
Page 21 and 22: Drunkning År 2005 omkom eller skad
Page 23 and 24: Självmord Antalet självmord har s
Page 25 and 26: Fallolyckor bland äldre Varje dag
Page 27 and 28: Mäns våld mot kvinnor Enligt Soci
Page 29 and 30: De direkta kostnaderna för klamydi
Page 31 and 32: Sjukdomar relaterade till fysisk in
Page 33 and 34: tabell 2.13 Samhällsekonomiska kos
Page 37 and 38: (Rehm et al., 2004). Johansson et a
Page 39 and 40: Beräkningarna försvåras av att d
Page 43 and 44: 1 400 inläggningar på sjukhus fö
Page 46 and 47: 3 STATSFINANSIELLA KOSTNADER FÖR R
Page 48 and 49: 5 000 kronor. Arvoderingen avser de
Page 50 and 51: Utveckla och genomföra försöksve
Page 52 and 53: När vi utesluter målområde 2 och
Page 54 and 55: Målområde 6. Hälsofrämjande- h
Page 56 and 57: De statsfinansiella kostnaderna fö
Page 58 and 59: • Start och drift av en Task Forc
Page 60 and 61: De statsfinansiella kostnaderna fö
Page 62 and 63: tabell 3.5 Statsfinansiella kostnad
Page 64 and 65: Målområde 11. Spel • Arbetstid
Page 66 and 67: Målområde 11. tobak Öka tillgän
Page 68 and 69: 4 BEDÖMNING AV KOSTNADS- EFFEKTIVI
Page 72 and 73: Uppskattningen av kostnadseffektivi
Page 74 and 75: Målområde 10. Matvanor oCH LivSMe
Page 76 and 77: själva projektet, mobilisera aktö
Page 78 and 79: Ahmad och Franz (2008) undersökte
Page 80: 2007). Det betyder bland annat att
Page 83 and 84: det FinnS MÅnga motiv till att sam
Page 85 and 86: Figur 5.2 Hälsans betydelse för e
Page 87 and 88: i dag SaknaS underLag för att vi f
Page 89 and 90: Commission on Social Determinants o
Page 91 and 92: Regeringskansliet. (2010). Regering
Page 93 and 94: Bilaga 1. Ekonomiska beräkningar u
Page 95 and 96: Schoultz, 2004). Den relativa riske
Page 97 and 98: tabell 3. Genomsnittskostnad per ab
Page 99 and 100: iCd-koder iCd-10-kod Beskrivning F1
Page 101 and 102: Bilaga 2. Kostnader för olika mode
Page 103 and 104: Referenser Rudholm, S., Arthursson,
show all

Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?