Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut

103 personer till följd av alkoholkonsumtion, och 85 personer dog till följd av rattfylleri.
Dessa personers produktionsbortfall kostade 643 miljoner kronor.
Vidare kostade produktionsbortfallet till följd av sjukfrånvaro 6,7 miljarder kronor,
varav 92 procent berodde på sjukdomar (6,2 miljarder kronor). I denna kostnad
ingick även produktionsbortfallet för frihetsberövade, 614 miljoner kronor.
De totala indirekta kostnaderna för alkoholrelaterad kriminalitet uppgick till
1,3 miljarder kronor, dvs. 13 procent av hela produktionsbortfallet.
Den alkoholrelaterade ohälsan kostade hälso­ och sjukvården 2,2 miljarder kronor
år 2002 (Johansson et al., 2006). Öppenvården (inklusive företagshälsovården)
kostade mest och stod för cirka 60 procent av de direkta kostnaderna (Johansson
et al., 2006). Vidare kostade misshandel, våldtäkt och skador till följd av rattfylleri
sjukvården 116 miljoner kronor, dvs. 5 procent av de direkta kostnaderna.
Den alkoholrelaterade kriminaliteten kostade 4 miljarder kronor år 2002
(Johansson et al., 2006). Det finns två typer av kostnader för kriminalitet: dels
kostnaden för brottets konsekvens (till exempel offer och skador), dels kostnaden
för åtgärderna efter brottet (till exempel kriminalvård). Kriminalitetens konsekvenser
kostade 1 miljard kronor år 2002, varav 65 procent var produktionsbortfall
för personer som dött till följd av rattfylla eller mördats. Dessa kostnader har vi
inkluderat i de indirekta kostnaderna. Den resterande kostnaden för kriminalitetens
konsekvenser utgörs av egendomsskador och har inkluderats i övriga kostnader.
Åtgärder till följd av brott kostade 3 miljarder kronor (Johansson et al., 2006).
Polisen kostade 1,2 miljarder kronor och de avtjänande straffen i kriminalvården
kostade 895 miljoner kronor. Dessa kostnader har vi inkluderat i övriga kostnader.
Socialtjänstens insatser för vuxna med alkoholproblem kostade 2,6 miljarder
kronor år 2002, och insatserna för barn och ungdomar kostade 1,7 miljarder kronor
(Johansson et al., 2006). Även dessa kostnader har vi inkluderat i övriga kostnader,
eftersom socialtjänstens insatser antas ingå i rehabilitering och vård, och inte
avser transfereringar. Socialtjänsten och rättsväsendet kostade då sammanlagt 6,5
miljarder kronor.
Narkotika
Det är svårt att mäta och beräkna bruket av illegala droger, delvis eftersom narkotikamissbruket
yttrar sig på så olika sätt. Missbruk påverkar familjer och samhället
på många sätt; barn kan till exempel behöva omhändertas. Även vård och behandling
kan behövas. Många gånger finansieras missbruket dessutom av kriminalitet,
som också kostar samhället pengar.
Den som använder narkotika riskerar att dö i förtid av överdoser, skador eller
kroniska sjukdomar. Bland intravenösa missbrukare sprids också virus via blod.
Antalet rapporterade fall av hiv har ökat från 31 år 2002 till 61 år 2007, medan
antalet rapporterade fall av hepatit C har minskat (Statens offentliga utredningar
[SOU], 2010).
E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R 37