Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut

Ahmad och Franz (2008) undersökte effekten av att höja skatten på cigaretter i
USA. Liksom i den nederländska studien minskade tobaksbruket, framför allt bland
ungdomar (18–23 år) och äldre (över 65 år). Både antalet rökare och antalet konsumerade
cigaretter minskade, vilket kan antas förbättra befolkningens hälsa. En
skattehöjning på 20 procent skulle vinna 3,79 miljoner levnadsår och 7,22 miljoner
QALY (Ahmad & Franz, 2008). Till skillnad från van Baal et al. (2007) visade
Ahmad och Franz att hälso­ och sjukvårdens behandlingskostnader skulle minska
med cirka 200 miljoner amerikanska dollar om skatten höjdes med 20 procent
(1,2 miljarder kronor, 1 amerikansk dollar = 6,20 kronor, år 2011). Detta gällde
jämfört med ett nollalternativ, dvs. ett scenario där skatten inte höjdes.
Statens folkhälsoinstitut bedömer att en höjd tobaksskatt skulle minska tobaksbruket
och risken för sjukdomar och död till en relativt låg kostnad. Båda de refererade
studierna beräknade kostnadseffektiviteten av höjd tobaksskatt utifrån ett
hälso­ och sjukvårdsperspektiv, och därmed kan åtgärden förväntas ge fler positiva
effekter än vad som visades.
Andra bedömningar
Målområde 7. Skydd Mot SMittSpridning – Åtgärd 4
Stärka det nationella samarbetet kring antibiotikaresistens genom att skapa nationella
samarbetsstrukturer.
Antibiotikaresistensen ökar i Sverige och världen. Personer som bär bakterier som
är resistenta mot olika antibiotika riskerar att öka både de indirekta och direkta
kostnaderna i samhället när de är sjuka. Resistensen kan leda till längre sjukvårds­
och sjukskrivningstider, dyrare behandlingar, fler tester och undersökningar samt
för tidig död. Enligt Action on antibiotic resistance (ReAct) riskerar antibiotikaresistensen
även att slå ut möjligheten till operationer och försämra cancerbehandlingen
i framtiden (Action on antibiotic resistance [ReAct], 2008).
Det är svårt att räkna på kostnadseffektivitet när det gäller antibiotikaresistens,
eftersom problemet berör många sjukdomar som påverkas på olika sätt av resistensen.
Ett antal studier har dock beräknat kostnaderna för antibiotikaresistens.
Resultaten visar bland annat att antibiotikaresistensen i USA kostar 4–7 miljarder
amerikanska dollar per år (25­43 miljarder kronor, 1 amerikansk dollar = 6,20 kronor,
år 2011) (American society for microbiology, 1995; John & Fishman, 1997).
Det kostar till exempel dubbelt så mycket att behandla resistent tuberkulos (TBC)
som vanlig TBC (Rajbhandary, Marks, & Bock, 2004). Vidare skriver Melander,
Burman och Cars (2007) att det kostar 5 000–17 000 amerikanska dollar mer att
behandla MRSA (31 000­105 400 kronor, 1 amerikansk dollar = 6,20 kronor, år
2011) (meticillinresistenta stafylokocker) än MSSA (meticillinkänsliga stafylokocker)
per vårdad patient (107 000 kronor, 1 amerikansk dollar = 6,20 kronor, år
2011). Det motsvarar en kostnadsökning på 1,5 till 3 gånger.
E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R 77