Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut

av för tidig död utgjorde den största andelen av de indirekta kostnaderna (71 procent).
Främst bidrog lungcancer och ischemiska hjärtsjukdomar till den indirekta
kostnaden (Bolin & Lindgren, 2004). Dessa sjukdomar stod för 56 procent av det
totala produktionsbortfallet.
Hälso­ och sjukvården och läkemedlen kostade 2,2 miljarder kronor, dvs. 26 procent
av de totala kostnaderna. Hjärt­ och kärlsjukdomarna kostade mest, nära 40
procent av den totala samhällskostnaden för rökning (3,5 miljarder kronor). Vidare
kostade lungsjukdomarna sammanlagt 4,4 miljarder kronor (Bolin & Lindgren,
2004).
Inga övriga kostnader är beräknade för rökning.
Kostnader inom andra områden
I detta avsnitt presenterar vi ytterligare kostnader för ohälsa. Vi har inte inkluderat
dem i den tidigare sammanställningen eftersom underlaget inte är baserat på COIberäkningar,
men vi vill ändå visa att dessa kostnader finns.
Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället, målområde 2: Ekonomiska
och sociala förutsättningar samt målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor kan
påverka de samhällsekonomiska kostnaderna, men det saknas beräkningar av kostnaden
för ohälsa inom dessa områden. Det beror främst på att de inte förväntas
påverka hälsan direkt, utan genom andra mekanismer. Om barn inte får goda förutsättningar
i skolan kan de till exempel få sämre möjligheter att etablera sig på
arbetsmarknaden, vilket i sin tur kan påverka deras framtida hälsa. Men det är
svårt att fastställa hur mycket till exempel förbättringar i skolan bidrar till en bättre
hälsa.
Inom målområde 4: Hälsa i Arbetslivet har Arbetsmiljöverket (2010) gjort en
kunskapsöversikt över kostnader för arbetsskador. Hälso­ och sjukvårdens slutenvård
kostade cirka 128 miljoner kronor år 2008, och rättsväsendet kostade cirka
30 miljoner kronor (Arbetsmiljöverket, 2010).
Vidare har NCO (2008) beräknat kostnaderna för skador till följd av bränder.
Dessa kostnader uppgick till 497 miljoner kronor år 2005. Ungefär 600 personer
lades in för vård och 1 000 behandlades i öppenvården år 2005. De direkta kostnaderna
för dessa personer var 161 miljoner kronor, och de indirekta kostnaderna
var 443 miljoner kronor. Enligt dödsorsaksregistret omkom 69 personer till följd
av bränder år 2005, och dessa personer stod för merparten av de indirekta kostnaderna.
Sjöberg, Haeger­Eugensson, Forsberg, Åström, Hellsten och Tang (2007) har
beräknat samhällets kostnader för ohälsa relaterad till kväveoxidkoncentrationer
i luften högre än 20 µg/m 3 . Kostnaderna uppgick till 3,4 miljarder kronor år 2005,
och merparten berodde på förlorade levnadsår. I en annan studie av Sjöberg et al.
(2009) beräknades kostnaderna för ohälsa relaterad till höga halter av partiklar.
Partiklarna beräknades orsaka 3 400 dödsfall, 1 300–1 400 fall av bronkit och
E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R 41