Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Vägtrafikolyckor År 2005 anmäldes knappt 375 000 vägtrafikolyckor till trafikförsäkringen. MSB antog dock att dessa olyckor endast utgjorde 75 procent av det totala antalet, vilket innebär att det egentligen skedde cirka 500 000 olyckor det året. Cirka 43 000 personer skadades lindrigt av trafikolyckorna, och 14 000 skadades svårt. Ungefär 440 personer dog (MSB, 2009). I tabell 2.3 presenteras de samhällsekonomiska kostnaderna för vägtrafikolyckor i 2005 års penningvärde. tabell 2.3 Samhällsekonomiska kostnader för vägtrafikolyckor i 2005 års penningvärde (miljoner kronor) indirekta kostnader direkta kostnader För tidig död Sjukfrånvaro Slutenvård Öppenvård Läkemedel Övrigt totalt Vägtrafikolyckor 2 900 5 800 798 441 60 1 564 11 563 Totalt kostade vägtrafikolyckorna 11,5 miljarder kronor år 2005. De indirekta kostnaderna uppgick till 8,7 miljarder kronor, dvs. 75 procent av de totala kostnaderna. En tredjedel av kostnaderna, 2,9 miljarder kronor, berodde på dödsfall. Resterande två tredjedelar, 5,8 miljoner kronor, var kostnader för skador som förhindrade arbete (MSB, 2009). De direkta kostnaderna var cirka 1,3 miljarder kronor, dvs. 11 procent av de totala kostnaderna. Detta inkluderade kostnaderna för slutenvård (798 miljoner kronor), öppenvård (441 miljoner kronor) och läkemedel eller hjälpmedel (60 miljoner kronor) (MSB, 2009). De övriga kostnaderna i tabell 2.3 utgörs av kostnader för rehabilitering, eftervård, rättsväsendet och räddningstjänsten, totalt 1,6 miljarder kronor. Vid en trafikolycka krävs ofta insatser från räddningstjänsten, som till exempel kan behöva dirigera om trafiken eller skära loss människor från bilvrak. Räddningstjänstens arbete vid trafikolyckor beräknades kosta 25 miljoner kronor år 2005. Vidare kostade rehabilitering och vård i hemmet eller boende till följd av trafikskador 1,2 miljarder kronor. Vägtrafikolyckorna kostade också rättsväsendet 265 miljoner kronor. Rättsväsendet belastas oavsett om det handlar om olyckor eller avsiktliga händelser. Kostnaderna gäller polisutryckning och utredning i samband med själva olyckstillfället samt förundersökning, inklusive kostnaden för åklagare, och eventuell rättegång (MSB, 2009). MSB presenterade även kostnader för egendomsskador, försäkringsadministration, transporter och socialförsäkringsadministration. Dessa kostnader har dock uteslutits i denna rapport. Totalt uppskattade MSB kostnaderna för vägtrafikolyckor till 21 miljarder kronor år 2005 (MSB, 2009). E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R 21
Självmord Antalet självmord har sjunkit bland personer över 25 år det senaste decenniet, men ökat något bland personer i åldern 15–25 år. Självmord är den vanligaste dödsorsaken för män i åldern 15–44 år och den näst vanligaste för kvinnor (Karolinska Institutets folkhälsoakademi [KFA], (2009a). Vidare har självmordsförsöken ökat sedan 1997, främst bland unga (KFA, 2009b). År 2001 begick knappt 1 200 personer självmord i Sverige, och cirka 7 000 personer vårdades för självmordsförsök (NCO, 2004). Varje år dör dessutom ett antal personer eller är med i olyckor utan att någon vet om de varit avsiktliga. Sådana osäkra fall har inte inkluderats i beräkningarna av samhällskostnaderna. I tabell 2.4 presenteras de samhällsekonomiska kostnaderna för självmord och självmordsförsök i 2001 års penningvärde. tabell 2.4 Samhällsekonomiska kostnader för självmord och självmordsförsök i 2001 års penningvärde (miljoner kronor) indirekta kostnader direkta kostnader För tidig död Sjukfrånvaro Slutenvård 22 E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R Öppenvård Läkemedel Övrigt totalt Självmord 2 109 – – – – 2 2 111 Självmordsförsök – 2 491 246 315 46 153 3 251 totalt 2 109 2 491 246 315 46 155 5 362 Totalt kostade självmorden och självmordsförsöken 5 miljarder kronor år 2001, varav självmorden stod för 40 procent. Tyvärr saknas dock kostnader för lidande och välfärdsförluster bland drabbade och anhöriga som anses vara väsentliga vid självmord och självmordsförsök. De indirekta kostnaderna uppgick till 4,6 miljarder kronor, dvs. 86 procent av de totala kostnaderna. Produktionsbortfall till följd av för tidig död kostade 2 miljarder kronor, medan sjukfrånvaro till följd av självmordsförsök kostade 2,5 miljarder kronor (NCO, 2004). De direkta kostnaderna gällde endast självmordsförsök och uppgick till 610 miljoner kronor, dvs. 11 procent av de totala kostnaderna. För fullbordade självmord uppskattades inga direkta kostnader (NCO, 2004). NCO beräknade inte heller kostnaderna för öppenvård, medan kostnaderna för vårdbehov fördelades på långvarig respektive kortvarig sjukdom utifrån vårdtiden. Öppenvårdskostnaderna i tabell 2.4 är de kostnader som avser långvarig sjukdom. Totalt kostade självmordsförsöken hälso och sjukvården 561 miljoner kronor år 2001, medan kostnaderna för läkemedel uppgick till 46 miljoner kronor.
Page 1 and 2: Ekonomiska beräkningar och bedömn
Page 3 and 4: © STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 5 and 6: 92 Bilaga 1. Ekonomiska beräkninga
Page 7 and 8: Sammanfattning denna rapport ger en
Page 9 and 10: Summary Economic estimates and asse
Page 11 and 12: Lista över förkortningar BMI Body
Page 13 and 14: denna rapport är ett kunskapsunder
Page 15 and 16: Figur 1. Samhällsekonomiska analys
Page 17 and 18: Inledning I detta kapitel sammanst
Page 19 and 20: arbeta till följd av sjukdom eller
Page 21: Drunkning År 2005 omkom eller skad
Page 25 and 26: Fallolyckor bland äldre Varje dag
Page 27 and 28: Mäns våld mot kvinnor Enligt Soci
Page 29 and 30: De direkta kostnaderna för klamydi
Page 31 and 32: Sjukdomar relaterade till fysisk in
Page 33 and 34: tabell 2.13 Samhällsekonomiska kos
Page 37 and 38: (Rehm et al., 2004). Johansson et a
Page 39 and 40: Beräkningarna försvåras av att d
Page 43 and 44: 1 400 inläggningar på sjukhus fö
Page 46 and 47: 3 STATSFINANSIELLA KOSTNADER FÖR R
Page 48 and 49: 5 000 kronor. Arvoderingen avser de
Page 50 and 51: Utveckla och genomföra försöksve
Page 52 and 53: När vi utesluter målområde 2 och
Page 54 and 55: Målområde 6. Hälsofrämjande- h
Page 56 and 57: De statsfinansiella kostnaderna fö
Page 58 and 59: • Start och drift av en Task Forc
Page 60 and 61: De statsfinansiella kostnaderna fö
Page 62 and 63: tabell 3.5 Statsfinansiella kostnad
Page 64 and 65: Målområde 11. Spel • Arbetstid
Page 66 and 67: Målområde 11. tobak Öka tillgän
Page 68 and 69: 4 BEDÖMNING AV KOSTNADS- EFFEKTIVI
Page 70 and 71: Metoder för att bedöma kostnadsef
Page 72 and 73:
Uppskattningen av kostnadseffektivi
Page 74 and 75:
Målområde 10. Matvanor oCH LivSMe
Page 76 and 77:
själva projektet, mobilisera aktö
Page 78 and 79:
Ahmad och Franz (2008) undersökte
Page 80:
2007). Det betyder bland annat att
Page 83 and 84:
det FinnS MÅnga motiv till att sam
Page 85 and 86:
Figur 5.2 Hälsans betydelse för e
Page 87 and 88:
i dag SaknaS underLag för att vi f
Page 89 and 90:
Commission on Social Determinants o
Page 91 and 92:
Regeringskansliet. (2010). Regering
Page 93 and 94:
Bilaga 1. Ekonomiska beräkningar u
Page 95 and 96:
Schoultz, 2004). Den relativa riske
Page 97 and 98:
tabell 3. Genomsnittskostnad per ab
Page 99 and 100:
iCd-koder iCd-10-kod Beskrivning F1
Page 101 and 102:
Bilaga 2. Kostnader för olika mode
Page 103 and 104:
Referenser Rudholm, S., Arthursson,
show all

Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?