Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut

Sjukdomar relaterade till fysisk inaktivitet kostade samhället 6 miljarder kronor år
2002.
De indirekta kostnaderna baseras på uppgifter om för tidig död respektive förtidspension.
Vi har utelämnat kostnader för korttidssjukskrivning till följd av sjukdomar
relaterade till fysisk inaktivitet.
Produktionsbortfallet till följd av för tidig död kostade 1,7 miljarder kronor (Bolin
& Lindgren, 2006). De ischemiska hjärtsjukdomar som orsakats av fysisk inaktivitet
kostade 1 miljard kronor, vilket var den största andelen av produktionsbortfallet
till följd av för tidig död: 61 procent. Tjocktarms­ och bröstcancer samt slaganfall
kostade cirka 200 miljoner kronor vardera, medan de övriga sjukdomarna kostade
cirka 10 miljoner kronor eller mindre. Benskörhet orsakade däremot inga kostnader
för produktionsbortfall till följd av för tidig död. Vidare kostade produktionsbortfallet
till följd av permanent sjukskrivning 3,6 miljarder kronor, dvs. 50 procent
av de totala kostnaderna. Mest kostade depression och ångest, totalt 2,2 miljarder
kronor. Högt blodtryck, kärlkramp, ischemisk hjärtsjukdom och slaganfall kostade
150–350 miljoner kronor. De övriga sjukdomarna kostade mindre än 100 miljoner
kronor (tjocktarmscancer, bröstcancer, diabetes typ 2 och benskörhet).
De direkta kostnaderna för sjukdomar relaterade till fysisk inaktivitet uppgick
till 744 miljoner kronor (Bolin & Lindgren, 2006). Slutenvården kostade 252 miljoner
kronor, och öppenvården 277 miljoner kronor. I slutenvården stod ischemisk
hjärtsjukdom för den största kostnadsandelen (33 procent), och i öppenvården
depression och ångest (30 procent). Läkemedelskostnaderna uppgick till 215 miljoner
kronor. Läkemedel för högt blodtryck stod för den största kostnadsandelen
(33 procent) och bröstcancer för den minsta (1,5 procent) (Bolin & Lindgren, 2006).
Målområde 10. Matvanor oCH LivSMedeL
kostnaderna beräknas för sjukdomar relaterade till ett BMi över 25, till exempel slaganfall,
diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar, samt för livsmedelsorsakade infektioner som
campylobakter och salmonella.
Inom målområde 10 beräknar vi de samhällsekonomiska kostnaderna för sjukdomar
relaterade till fetma och övervikt samt för livsmedelsorsakade infektioner. De
direkta kostnaderna för fetmarelaterade sjukdomar är hämtade från Ödegaard,
Borg, Persson och Svensson (2008) samt från Borg, Persson, Ödegaard, Berglund,
Nilsson och Nilsson (2005). Kostnaderna för livsmedelsorsakade infektioner är
hämtade från rapporten Campylobacterios och salmonellos i Sverige – en beräkning
av direkta och indirekta kostnader (Livsmedelsekonomiska institutet, (2007).
Kostnaderna presenteras i tabell 2.12.
30 E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R