Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

103 personer till följd av alkoholkonsumtion, och 85 personer dog till följd av rattfylleri. Dessa personers produktionsbortfall kostade 643 miljoner kronor. Vidare kostade produktionsbortfallet till följd av sjukfrånvaro 6,7 miljarder kronor, varav 92 procent berodde på sjukdomar (6,2 miljarder kronor). I denna kostnad ingick även produktionsbortfallet för frihetsberövade, 614 miljoner kronor. De totala indirekta kostnaderna för alkoholrelaterad kriminalitet uppgick till 1,3 miljarder kronor, dvs. 13 procent av hela produktionsbortfallet. Den alkoholrelaterade ohälsan kostade hälso och sjukvården 2,2 miljarder kronor år 2002 (Johansson et al., 2006). Öppenvården (inklusive företagshälsovården) kostade mest och stod för cirka 60 procent av de direkta kostnaderna (Johansson et al., 2006). Vidare kostade misshandel, våldtäkt och skador till följd av rattfylleri sjukvården 116 miljoner kronor, dvs. 5 procent av de direkta kostnaderna. Den alkoholrelaterade kriminaliteten kostade 4 miljarder kronor år 2002 (Johansson et al., 2006). Det finns två typer av kostnader för kriminalitet: dels kostnaden för brottets konsekvens (till exempel offer och skador), dels kostnaden för åtgärderna efter brottet (till exempel kriminalvård). Kriminalitetens konsekvenser kostade 1 miljard kronor år 2002, varav 65 procent var produktionsbortfall för personer som dött till följd av rattfylla eller mördats. Dessa kostnader har vi inkluderat i de indirekta kostnaderna. Den resterande kostnaden för kriminalitetens konsekvenser utgörs av egendomsskador och har inkluderats i övriga kostnader. Åtgärder till följd av brott kostade 3 miljarder kronor (Johansson et al., 2006). Polisen kostade 1,2 miljarder kronor och de avtjänande straffen i kriminalvården kostade 895 miljoner kronor. Dessa kostnader har vi inkluderat i övriga kostnader. Socialtjänstens insatser för vuxna med alkoholproblem kostade 2,6 miljarder kronor år 2002, och insatserna för barn och ungdomar kostade 1,7 miljarder kronor (Johansson et al., 2006). Även dessa kostnader har vi inkluderat i övriga kostnader, eftersom socialtjänstens insatser antas ingå i rehabilitering och vård, och inte avser transfereringar. Socialtjänsten och rättsväsendet kostade då sammanlagt 6,5 miljarder kronor. Narkotika Det är svårt att mäta och beräkna bruket av illegala droger, delvis eftersom narkotikamissbruket yttrar sig på så olika sätt. Missbruk påverkar familjer och samhället på många sätt; barn kan till exempel behöva omhändertas. Även vård och behandling kan behövas. Många gånger finansieras missbruket dessutom av kriminalitet, som också kostar samhället pengar. Den som använder narkotika riskerar att dö i förtid av överdoser, skador eller kroniska sjukdomar. Bland intravenösa missbrukare sprids också virus via blod. Antalet rapporterade fall av hiv har ökat från 31 år 2002 till 61 år 2007, medan antalet rapporterade fall av hepatit C har minskat (Statens offentliga utredningar [SOU], 2010). E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R 37
Beräkningarna försvåras av att det saknas exakt statistik över antalet missbrukare och deras typ av missbruk. Fler vårdas dock för narkotikamissbruk än tidigare, och antalet narkotikarelaterade dödsfall har ökat. Enligt tidigare sammanställningar var antalet tunga missbrukare 26 000 personer år 2004 (SOU 2005:82). Kostnaderna presenteras i tabell 2.17. tabell 2.17 Samhällsekonomiska kostnader för narkotika i 2008 års penningvärde (miljoner kronor) indirekta kostnader direkta kostnader För tidig död Sjukfrånvaro Slutenvård 38 E K O N O M I S K A B E R Ä K N I N G A R O C H B E D Ö M N I N G A R Öppenvård Läkemedel Övrigt totalt Narkotikamissbruk 6 000 3 910 387 2 500 137 10 500 23 434 Narkotikabruket kostade samhället 23 miljarder kronor år 2008. Produktionsbortfallet till följd av narkotikabruk kostade cirka 10 miljarder kronor (SOU 2011:6), dvs. cirka hälften av de totala kostnaderna. I de indirekta kostnaderna inkluderas även produktionsbortfall till följd av fängelsevistelse. Kostnaderna för produktionsbortfall till följd av för tidig död utgjorde den största andelen, 60 procent. De direkta kostnaderna uppgick till 3 miljarder kronor (tabell 2.17). Kostnaderna för slutenvården uppgick till 387 miljoner kronor i 2008 års penningvärde. Uppgifterna till slutenvårdens kostnader hämtade vi från Socialstyrelsen där vi använde oss av ICDkoderna F11F19, R784, T424, T436, X4244, X6264, Y12 14 och Z040) (se vidare bilaga 1). Öppenvården kostade totalt 2,5 miljarder kronor. Primärvården och den specialiserade öppenvården kostade 510 miljoner kronor (SOU 2011:6). Vidare kostade öppenvården inom socialtjänsten 1,7 miljarder kronor (SOU 2011:6). Tandvården kostade i genomsnitt 10 000 kronor per missbrukare, dvs. 260 miljoner kronor (med antagandet att det finns 26 000 tunga missbrukare) i 2000 års penningvärde (Nilsson, 2000). Det blir cirka 300 miljoner kronor i 2008 års penningvärde. Läkemedel mot opiatberoende (till exempel metadon) kostade 137 miljoner kronor år 2008 (Apotekens service, 2010). Narkotikabrukare kan även få antidepressiva och lugnande läkemedel samt sömnmediciner mot sitt missbruk, men det saknas uppgifter om vad denna behandling kostar. Övriga kostnader är kostnader för rättsväsendet och socialtjänsten. Den genomsnittliga kostnaden för rättsväsendet per missbrukare är 167 000 kronor per år (Nilsson, 2000). Det innebär att rättsväsendet kostade för 26 000 tunga missbrukare 4,3 miljarder kronor. Socialtjänstens kostnader för bland annat behandlingshem uppgår till 184 000 kronor per missbrukare, därmed blir kostnaden för socialtjänsten 4,8 miljarder kronor för 26 000 tunga missbrukare. Den övriga kostnaden
Page 1 and 2: Ekonomiska beräkningar och bedömn
Page 3 and 4: © STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 5 and 6: 92 Bilaga 1. Ekonomiska beräkninga
Page 7 and 8: Sammanfattning denna rapport ger en
Page 9 and 10: Summary Economic estimates and asse
Page 11 and 12: Lista över förkortningar BMI Body
Page 13 and 14: denna rapport är ett kunskapsunder
Page 15 and 16: Figur 1. Samhällsekonomiska analys
Page 17 and 18: Inledning I detta kapitel sammanst
Page 19 and 20: arbeta till följd av sjukdom eller
Page 21 and 22: Drunkning År 2005 omkom eller skad
Page 23 and 24: Självmord Antalet självmord har s
Page 25 and 26: Fallolyckor bland äldre Varje dag
Page 27 and 28: Mäns våld mot kvinnor Enligt Soci
Page 29 and 30: De direkta kostnaderna för klamydi
Page 31 and 32: Sjukdomar relaterade till fysisk in
Page 33 and 34: tabell 2.13 Samhällsekonomiska kos
Page 37: (Rehm et al., 2004). Johansson et a
Page 43 and 44: 1 400 inläggningar på sjukhus fö
Page 46 and 47: 3 STATSFINANSIELLA KOSTNADER FÖR R
Page 48 and 49: 5 000 kronor. Arvoderingen avser de
Page 50 and 51: Utveckla och genomföra försöksve
Page 52 and 53: När vi utesluter målområde 2 och
Page 54 and 55: Målområde 6. Hälsofrämjande- h
Page 56 and 57: De statsfinansiella kostnaderna fö
Page 58 and 59: • Start och drift av en Task Forc
Page 60 and 61: De statsfinansiella kostnaderna fö
Page 62 and 63: tabell 3.5 Statsfinansiella kostnad
Page 64 and 65: Målområde 11. Spel • Arbetstid
Page 66 and 67: Målområde 11. tobak Öka tillgän
Page 68 and 69: 4 BEDÖMNING AV KOSTNADS- EFFEKTIVI
Page 70 and 71: Metoder för att bedöma kostnadsef
Page 72 and 73: Uppskattningen av kostnadseffektivi
Page 74 and 75: Målområde 10. Matvanor oCH LivSMe
Page 76 and 77: själva projektet, mobilisera aktö
Page 78 and 79: Ahmad och Franz (2008) undersökte
Page 80: 2007). Det betyder bland annat att
Page 83 and 84: det FinnS MÅnga motiv till att sam
Page 85 and 86: Figur 5.2 Hälsans betydelse för e
Page 87 and 88: i dag SaknaS underLag för att vi f
Page 89 and 90:
Commission on Social Determinants o
Page 91 and 92:
Regeringskansliet. (2010). Regering
Page 93 and 94:
Bilaga 1. Ekonomiska beräkningar u
Page 95 and 96:
Schoultz, 2004). Den relativa riske
Page 97 and 98:
tabell 3. Genomsnittskostnad per ab
Page 99 and 100:
iCd-koder iCd-10-kod Beskrivning F1
Page 101 and 102:
Bilaga 2. Kostnader för olika mode
Page 103 and 104:
Referenser Rudholm, S., Arthursson,
show all

Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?