Länsrapport 2011 - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

nas. Bland annat finns tobak och dopning med på ett tydligare sätt än i tidigare handlingsplaner, och samordning och samverkan mellan olika aktörer är tydligt formulerat i målsättningarna. Flera av målen i strategin gäller ökning av vissa företeelser och minskning av andra. Eftersom denna rapport är den första sedan strategin antogs är möjligheten att dra slutsatser om förändringar begränsad. Men vi har gjort vissa jämförelser med 2008 års rapport, som är den senast publicerade, för samverkan mellan aktörer i det förebyggande arbetet och förekomst av kommunal ANDT-samordnare eller motsvarande. Enligt regeringens samlade strategi ska länsstyrelsens ANDT-samordnare bidra till utvecklingen av ett strukturerat, långsiktigt och kunskapsbaserat lokalt ANDT-arbete. Den kommunala ANDT-samordnaren är en mycket viktig länk i detta arbete. Betydelsen av lokala ANDT-samordnare i det förebyggande arbetet finns beskrivet i flera dokument (Andréasson, 2006; Holder, 1999). För att det ANDT-förebyggande arbetet ska integreras i det reguljära arbetet och bli långsiktigt måste det bedömas som viktigt av kommunen och lokalsamhället. I ”Den svenska supen i det nya Europa” framhåller Eva Wallin att forskare kan bidra med kunskap om effektiva strategier för det förebyggande arbetet. De lokala aktörerna är experter på hur det egna samhället fungerar. Anställning av lokala samordnare kan överbrygga motsättningar mellan forskning och praktik (Wallin, 2002). Men det kräver att den lokala samordnaren har kunskaper och mandat. Antalet kommuner med ANDT-samordnare eller motsvarande är relativt oförändrat sedan 2008. I 2011 års enkät rapporterade de flesta kommuner att de hade en halvtidstjänst eller mindre för arbetet. Detta signalerar att det inte är ett prioriterat område i kommunernas verksamhet. Jämförelsen tyder på att samarbetet med näringsliv och idéburna organisationer möjligen har minskat under senare år, så det är viktigt att den ökar igen för att vi ska kunna uppnå målen i strategin. Det borde gå att hitta samarbetspartner i kommunerna och det finns många goda exempel att lära och inspireras av. Några tydliga exempel där samarbetet verkar ha minskat är alkoholförebyggande arbete tillsammans med Trafikverket, restauranger respektive idrottsrörelsen. Möjligen kan de första exemplen ha att göra med en intensivare lansering av arbetsmetoderna Smadit respektive Stad (Ansvarsfull alkoholservering) under tidigare år, samt omorganisation av Trafikverket. Men trots att knappt 40 procent av kommunerna uppgav att man under 2011 hade ett regelbundet eller formaliserat samarbete med restauranger arbetade samtidigt cirka 60 procent av kommunerna med Stad-metoden. Uppenbarligen sågs detta inte som ett regelbundet eller formaliserat samarbete i alla kommuner. Mycket få kommuner hade skriftliga överenskommelser om samverkan med näringslivet under 2011. Något fler, men ändå bara 15 procent av kommunerna, hade sådana överenskommelser med idéburna organisationer. Finansiering med hjälp av näringsliv eller idéburna organisationer förekom, men inte i någon större omfattning. Eftersom ANDT-strategin särskilt lyfter fram ett ökat deltagande av näringsliv och idéburna organi- LÄNSRAPPORT 2011 107
108 LÄNSRAPPORT 2011 sationer är det viktigt att följa upp detta och försöka identifiera eventuella hinder för deltagande. Över hälften av kommunerna hade en styrgrupp för det ANDTförebyggande arbetet. I vilken mån styrgruppsarbetet är samordnat med närliggande områden som brottsförebyggande eller folkhälsoarbete går inte att utläsa av datainsamlingen eftersom vi inte har frågat om detta. Fördelar och nackdelar med renodling respektive samordning finns säkert och huruvida det är en fördel att inordna det ANDT-förebyggande arbetet i en befintlig styrgrupp eller skapa en ny kan diskuteras och varierar troligen beroende på lokala omständigheter. Drygt 70 procent av kommunerna hade ett eller flera politiska program som inkluderade det ANDT-förebyggande arbetet. I 11 procent av kommunerna bedrevs arbete för att ta fram ett program. Hälften av programmen hade antagits 2009 eller senare vilket gör att flera kommuner har program som sannolikt behöver ses över med anledning av regeringens ANDT-strategi. Samverkan och samordning mellan brottsförebyggande och ANDTförebyggande arbete lyfts fram tydligt i ANDT-strategin, vilket är naturligt eftersom mycket av hanteringen av olika substanser är illegal, framför allt narkotika och dopningsmedel. Dessutom är tillgänglighetsbegränsande åtgärder som brottsbekämpning en väsentlig del av ett framgångsrikt ANDT-förebyggande arbete. Polisen och lokala brottsförebyggare är förstås viktiga aktörer i artbetet och de flesta kommuner samarbetade också med polisen. Många kommuner och lokala polismyndigheter har även skriftliga överenskommelser för detta arbete. Även landstinget, bostadsbolag och idéburna organisationer är relativt väl representerade i arbetet, men det kan bli bättre eftersom de trots allt förekommer i arbetet i mindre än hälften av kommunerna. Skriftliga överenskommelser i likhet med dem som upprättats mellan kommunala förvaltningar och polis fanns nästan inte alls för andra aktörer. Detta är en fråga som bör följas upp och hinder och möjligheter för sådana överenskommelser bör uppmärksammas. Möjligen är det inte realistiskt att sträva efter att alla aktörer som arbetar ANDT-förebyggande ska ha skriftliga överenskommelser med kommunen. Tillgänglighetsbegränsande åtgärder inklusive brottsförebyggande, exempelvis motverkande av langning och försäljning av alkohol och tobak till underåriga, förekom i en majoritet av kommunerna. Med tanke på vikten av att begränsa tillgänglighet är det glädjande att 80 procent av kommunerna gjort insatser för att motverka langning och att över 60 procent av dem arbetat med Kronobergsmodellen. Dock använde man metodens alla delar i bara 62 procent av dessa kommuner. När man inför metoder som i studier visat på lovande eller goda resultat är det viktigt använda hela metoden. Även när det gäller metoden Krogar mot knark verkar det svårt att på lokal nivå upprätthålla en bred tillämpning som innefattar alla, eller i alla fall nästan alla delar av metoden. Tillämpningen av metoder går alltså att förbättra inom det ANDT-förebyggande arbetet.
Page 1 and 2:
Länsrapport 2011 Länsstyrelsernas
Page 3 and 4:
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 6 and 7:
Förord Flera viktiga händelser un
Page 8 and 9:
saknar kriterier för saklig bedöm
Page 10 and 11:
ökfria skolgårdar Insatser för a
Page 12 and 13:
Summary County Report 2011 the coun
Page 14 and 15:
the Tobacco Act (1993:581). The num
Page 16 and 17:
nate the Government’s ANDT strate
Page 18 and 19:
INLEDNING 1
Page 20:
ett underlag för beslutsfattare p
Page 23 and 24:
22 LÄNSRAPPORT 2011 Undersöknings
Page 26 and 27:
OMVÄRLDSBESKRIVNING 3
Page 28 and 29:
tobak ökar men den reflekterar i s
Page 30 and 31:
4 TILLSYN ENLIGT ALKOHOLLAGEN OCH T
Page 32 and 33:
tabell 1. Tillsynsmyndigheter enlig
Page 34 and 35:
TILLSYN ENLIGT ALKOHOLLAGEN - REDOV
Page 36 and 37:
Figur 1. Antal årsarbetskrafter so
Page 38 and 39:
Figur 3. Länsstyrelsernas bedömni
Page 40 and 41:
träffar och utbildningar. Av läns
Page 42 and 43:
som bedriver försäljning av folk
Page 44 and 45:
detaljhandel med och servering av f
Page 46 and 47:
att socialnämnden eller motsvarand
Page 48 and 49:
Ansvarsfull alkoholservering Metode
Page 50 and 51:
tabell 5. Provsmakningstillstånd o
Page 52 and 53:
lyft vid nätverksträffar med sina
Page 54:
syn. Här måste kommunerna finna l
Page 57 and 58: 56 LÄNSRAPPORT 2011 Tillsyn enligt
Page 59 and 60: 58 LÄNSRAPPORT 2011 Länsstyrelser
Page 61 and 62: 60 LÄNSRAPPORT 2011 Figur 10. Län
Page 63 and 64: 62 LÄNSRAPPORT 2011 för sammankom
Page 65 and 66: tabell 7. Sammanfattning av några
Page 67 and 68: 66 LÄNSRAPPORT 2011 Hur många år
Page 69 and 70: 68 LÄNSRAPPORT 2011 vilka rutiner
Page 71 and 72: 70 LÄNSRAPPORT 2011 Kommunala insa
Page 73 and 74: 72 LÄNSRAPPORT 2011 tabell 11. Fö
Page 75 and 76: 74 LÄNSRAPPORT 2011 viss försikti
Page 77 and 78: 76 LÄNSRAPPORT 2011 Slutsatser och
Page 79 and 80: 78 LÄNSRAPPORT 2011 sanktioner mot
Page 81 and 82: 80 LÄNSRAPPORT 2011 Tillsynsbesök
Page 83 and 84: 82 LÄNSRAPPORT 2011 ANDT-förebygg
Page 85 and 86: 84 LÄNSRAPPORT 2011 nätverk Den r
Page 87 and 88: 86 LÄNSRAPPORT 2011 betspart i det
Page 89 and 90: 88 LÄNSRAPPORT 2011 länets kommun
Page 91 and 92: tabell 14. Länsstyrelser med regio
Page 93 and 94: 92 LÄNSRAPPORT 2011 Politiska prog
Page 95 and 96: 94 LÄNSRAPPORT 2011 Finansiering E
Page 97 and 98: 96 LÄNSRAPPORT 2011 och många nä
Page 99 and 100: Figur 17. Andel av kommunerna som u
Page 101 and 102: 100 LÄNSRAPPORT 2011 I flera kommu
Page 103 and 104: Figur 20. Andel av kommunerna som u
Page 105 and 106: Figur 22. Andel av kommunerna som a
Page 107: 106 LÄNSRAPPORT 2011 Det område s
Page 111 and 112: 110 LÄNSRAPPORT 2011 Referenser An
Page 113 and 114: PS. Bollarna ska byta slags punkter
show all

Länsrapport 2011 - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?