Länsrapport 2011 - Statens folkhälsoinstitut
Länsrapport 2011 - Statens folkhälsoinstitut
Länsrapport 2011 - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
68 LÄNSRAPPORT <strong>2011</strong><br />
vilka rutiner man har på försäljningsstället för att säkerställa att tobakslagens<br />
bestämmelser följs, till exempel rutiner för ålderskontroll och kontroll<br />
att tobaksvarorna är korrekt märkta (<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>, 2010a).<br />
Syftet med att lämna in egenkontrollprogram till kommunen är att det ska<br />
fungera som underlag för en fortsatt tillsynskontakt (Regeringens proposition<br />
2009/10:207).<br />
Av samtliga anmälda försäljningsställen ovan redovisar kommunerna<br />
att endast 35 procent av dessa hade lämnat in egenkontrollprogram, till<br />
kommunerna, trots att sådant krav finns i lagen. Av dessa inskickade egenkontrollprogram<br />
bedömer kommunerna att 81 procent fyller sitt syfte, det<br />
vill säga beskriver rutiner i försäljningsverksamheten för att säkerställa att<br />
reglerna om försäljning av tobaksvaror följs.<br />
Näringsidkaren ska också se till att personalen får information och stöd<br />
för kunna följa tobakslagen och föreskrifterna. De föreskrifter som här<br />
berörs är FHIFS 2001:2 och FHIFS 2002:4 om innehåll och utformning<br />
av varningstexter på tobaksförpackningar (FHIFS 2001:2, 2002; FHIFS<br />
2002:4, 2002). Informationen och stödet kan naturligtvis utformas på<br />
olika sätt, exempelvis genom utbildning och information om bestämmelser<br />
men även genom praktiskt stöd för anställda att stå emot påtryckningar<br />
i pressade situationer (<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>, 2010a). I förarbetena<br />
till lagparagrafen omnämns stöd för konflikthantering och här särskilt<br />
stöd för unga anställda som kan ha svårare att stå emot påtryckningar<br />
(Regeringens proposition 2009/10:207).<br />
Av de besökta försäljningsställena <strong>2011</strong> hade 81 procent sett till att personalen<br />
fått den information och det stöd som behövs. De flesta kommunerna<br />
använde alltid standardiserade tillsynsprotokoll vid besöken <strong>2011</strong><br />
(66 procent) och meddelade alltid tillsynsresultaten direkt till den ansvariga<br />
(74 procent). När det fanns brister vid tillsynsbesöken rättade försäljningsställena<br />
i regel till det själva.<br />
De 39 kommuner som inte gjorde tillsynsbesök hos försäljningsställen<br />
av tobaksvaror under <strong>2011</strong> uppger att orsaker till detta främst var om<br />
resursbrist, låg prioritering, avsaknad av tillsynsplan och att tillsynen sker<br />
vartannat eller vart tredje år.<br />
Samverkan med polisen<br />
Kommunen och polisen har olika roller i tillsynen, men deras insatser kan<br />
stärka varandra. Den direkta och löpande tillsynen sköter kommunen och<br />
polisens tillsyn ska komplettera. Polisen ingriper mot brott, medan kommunen<br />
ska säkerställa att regelsystemet följs i framtiden. Men huvudregeln är att<br />
kommunen och polisen samarbetar om efterlevnaden av de straffsanktionerade<br />
bestämmelserna i tobakslagen (Regeringens proposition 2009/10:207).<br />
Samarbetet kan vara gemensamma tillsynsbesök, informationsutbyte<br />
och gemensam handlingsplan för tillsynen. Under <strong>2011</strong> gjorde kommunerna<br />
11 procent av tillsynsbesöken tillsammans med polisen. Polisen är<br />
även så kallad handräckningsmyndighet i tobakslagen, det vill säga polisen<br />
ska hjälpa till om det blir problem. Till exempel om kommunen inte får<br />
tillträde till lokaler eller andra utrymmen som den behöver för sin tillsyn.