Kundorientering och verksamhetsstyrning i staten - Fallstudier inom ...

kundorienterat och effektivt sätt. Om inte ägaren anser att verksamheterna uppfyller
dessa krav kan enheterna läggas ned eller ansvaret för verksamheterna övergå till
någon annan. Även ”hotet” om konkurrens uppmärksammas, man vet inte vad som
kommer hända med verksamheten i framtiden varför det är viktigt att fokusera på införandet
av en kundorienterad och affärsmässig kultur.
Diskussionen ovan kan anses ge stöd för argumentet att institutionella faktorer finns
inbäddade i ekonomiskt beteende (jfr. Fligstein, 1996; Granovetter, 1985; se även
Modell, 2002). Bakgrunden till bildandet av resultat- och affärsenheter i Vägverket
kopplas också till införandet av beställar/utförarmodellen i myndigheten och att man
ville visa på en ökad grad av kostnadseffektivitet i verksamheterna. Genom ett införande
av marknadskrafter i form av konkurrens (jfr. Vägverkets affärsenheter) så var
uppfattningen att kostnaderna i produktionen skulle minskas. Medan affärsenheterna
ska ”vara som vilken entreprenör som helst” och ha en lönsamhet i nivå med branschsnittet,
styrs dock såväl de som resultatenheterna av myndigheten Vägverket. Affärsenheterna
och resultatenheterna ska exempelvis upprätta långsiktiga affärsplaner
respektive strategiska planer för verksamheterna med utgångspunkt från den nationella
strategiska plan som tas fram för Vägverket under 2006 och fastställs under 2007.
Myndighetens nationella strategiska plan tas i sin tur fram med utgångspunkt från de
krav som riksdag och regering ställer på myndigheten.
Den institutionella/politiska nivån; institutionella faktorer
Medan litteraturen lyfter fram lagstiftning/reglerande instrument som en drivkraft för
skapandet av en kundorienterad verksamhetsstyrning (Ogden, 1997; Ogden &
Andersson, 1995; Potter, 1988) kan den lagstiftning som rör Vägverket uppfattas
utgöra såväl en barriär som en drivkraft i detta avseende. Exempelvis anses regleringen
av de steg som planeringen av projekt ska innehålla kunna leda till att en alltför
lång tid förflyter mellan det att ett projekt har initierats till dess att det färdig-ställs.
Inom Vägverket menar man att kunderna inte alltid kan vänta så pass länge på att
deras behov åtgärdas. Kravet på genomförande av samrådsmöten upplevs också kunna
innebära en avsevärd fördyring av genomförandet av projekt, men samtidigt motiverat
genom att de boende inom ett visst område kan hjälpa Vägverket att skapa en högre
grad av tillgänglighet och säkerhet genom sina synpunkter.
De omfattande krav som tidigare ställdes på genomförandet av långsiktsplaner i
kombination med att politiska beslut snabbt kunde förändra förutsättningarna för dessa
upplevdes också som ett problem i Vägverket bl.a. ur ett kundperspektiv. Genom den
nya transportpolitiska propositionen Moderna transporter (2005/06:160) har emellertid
kraven på utformningen av långsiktsplaner lättat för transport-myndigheterna.
Medan detta upplevs som positivt kvarstår dock problematiken med att de stora
investeringsprojekten kräver ansenliga resurser samt binder upp myndighetens resurser
för lång tid. Detta är något som kan uppfattas som en barriär för utvecklingen av en
kundorienterad verksamhetsstyrning genom att det försvårar för Vägverket att styra
om verksamheten och sina resurser i syfte att uppfylla kundbehov ur ett kortare perspektiv.
81