Myndighetsanalys av Myndigheten för yrkeshögskolan - Statskontoret

ska ingå i yrkeshögskolan, inklusive analysfunktionen. Kostnaderna
för ansökningsprocessen har ökat.
Stöd till validering nedprioriterat i myndigheten
Mycket resurser och uppmärksamhet ägnas i myndigheten åt yrkeshögskolan.
Statskontorets intryck är att arbetet med att stödja en nationell
struktur för validering har låg prioritet i myndigheten. Mellan 2010 och
2011 minskade kostnaderna för samordning av validering med 1,9 miljoner
kronor (15 procent).
Statskontoret konstaterar att förutsättningarna för myndigheten att
hantera uppgiften att samordna nationell validering är svaga. Myndigheten
äger inte uppgiften utan andra aktörer, framförallt Arbetsförmedlingen,
arbetar med att validera reell kompetens.
Myndigheten ser inga skäl att verka för längre
bemyndiganderamar
Den beslutsmodell som myndigheten tillämpar i dag, och som bemyndiganderamen
medger, innebär att utbildningsanordnarna får starta två
intag för 2-åriga utbildningar. KY-myndighetens modell byggde däremot
på ett beviljat intag och tre prioriterade intag.
Bland utbildningsanordnarna finns kritiska röster som menar att
modellen med bara två intag hämmar möjligheten att arbeta långsiktigt,
vilket påverkar kvaliteten i utbildningarna negativt. Myndigheten ser
dock, på grund av svårigheter att förutse arbetsmarknadsbehov på
längre sikt, inga skäl att verka för längre bemyndiganderamar. År 2013
kommer dock myndigheten, för att möta akuta behov, införa möjligheten
att besluta om extra utbildningsomgångar.
Interna diskussioner i myndigheten kring tillsynens
utformning och roll
Det finns olika uppfattningar i myndigheten om hur tillsyn och kvalitetsgranskning
ska förhålla sig till ansökningsprocessen. Myndighetens
nyligen beslutade tillsynsstrategi utgår ifrån att tillsynen enbart ska
bedöma regelefterlevnaden och ha en begränsad roll som underlag vid
bedömningar av ansökningar. Nu är det, enligt Statskontorets bedömning,
viktigt att det skapas samsyn kring tillsynsstrategin, att den
29