Myndighetsanalys av Myndigheten för yrkeshögskolan - Statskontoret

som inte fick förnyat tillstånd och de använde sig därför av möjligheten
att ansöka om omprövning.
Värt att notera är att det inte kom in enda ansökning om omprövning
under år 2011 (avseende ansökningsomgången 2010). Myndigheten
förklarar detta med att utbildningsanordnare inte hade kunskap om
möjligheten till en omprövning enligt de regler som började gälla när
den nya myndigheten bildades. 71
Statskontoret bedömer att det ökade antalet begäran om omprövningar
bör undersökas närmare för att klargöra om rättssäkerheten kan ha
minskat i den nya myndigheten jämfört med KY-myndigheten. Samtidigt
finns det, som vi beskrivit ovan, förklaringar till ökningen som
hänger samman med förändringar i ansökningsprocessen och övergången
från Ky-utbildningar till yrkeshögskoleutbildningar. I praktiken
finns inga exempel på att begäran om omprövningar medfört att myndighetens
beslut bedömts som felaktigt och att utbildningen efter
omprövning beviljats tillstånd och statsbidrag. Enligt myndigheten
finns resurser för att ge tillstånd efter omprövning. Myndigheten bedömer
att antalet ansökningar om omprövningar med tiden ska minska,
som en följd av att kunskapen om regelverk och förutsättningar för att
bevilja tillstånd blir större.
Statskontoret bedömer att det finns anledning för myndigheten att noga
följa och analysera utvecklingen av antalet ansökningar om omprövningar
och resultaten av omprövningarna.
Målgruppsanalyser
Ett sätt att mäta myndighetens resultat är att följa upp vad målgrupperna
anser om myndighetens verksamhet. De primära målgrupperna för
MYH är arbetsgivarna, utbildningsanordnarna och studenterna. Studenterna
tillfrågas i den ettårsuppföljning vi tidigare beskrivit. Denna
uppföljning avser utbildningsformen, inte hur studenterna ser på myndigheten.
Utbildningsanordnarnas uppfattning följs upp genom en
enkät efter ansökningsomgången (den senaste avser år 2011).
71 Enligt e-postkorrenspondens med myndigheten 2012-08-27.
70