Myndighetsanalys av Myndigheten för yrkeshögskolan - Statskontoret
Myndighetsanalys av Myndigheten för yrkeshögskolan - Statskontoret
Myndighetsanalys av Myndigheten för yrkeshögskolan - Statskontoret
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
svara mot efterfrågan på arbetsmarknaden får träffsäkerheten enligt<br />
<strong>Statskontoret</strong> betraktas som ganska låg.<br />
<strong>Myndigheten</strong> har jämfört etableringsgraden 58 efter Ky-utbildningar och<br />
högskolans utbildningar. 59 Resultaten visar att yrkeshögskolan har<br />
sämre etableringsgrad (20-procentenheter lägre) än högskolan. Det<br />
finns dock vissa förhållanden som bör beaktas när man jämför yrkeshögskolan<br />
med högskolan. Högskoleutbildningar leder till en högre<br />
kvalifikationsnivå och ger därmed förbättrade chanser på arbetsmarknaden.<br />
En högskolestuderande kan ha tagit ut sin examen flera år efter<br />
att den etablerat sig på arbetsmarknaden samt att mätperioden för<br />
undersökningen innebär att högskolestuderande haft längre tid på sig<br />
att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med Ky-studerande. Dessa<br />
faktorer har gjort att myndigheten valt att inte publicera resultaten.<br />
<strong>Statskontoret</strong> konstaterar att det visserligen finns begränsningar i<br />
undersökningen, men att resultaten ändå indikerar att de kvalificerade<br />
yrkesutbildningarna inte hävdar sig så väl i jämförelse med högskolan.<br />
I jämförelse med arbetsmarknadsutbildningarna, som bland annat syftar<br />
till att motverka brist på arbetskraft, uppvisar Ky-utbildningarna<br />
bättre resultat <strong>av</strong>seende andel i arbete men sämre resultat <strong>av</strong>seende<br />
träffsäkerhet. Det är dock viktigt att beakta att resultaten <strong>av</strong>ser olika år<br />
och olika konjunkturlägen. Arbetsförmedlingens senaste uppföljning<br />
<strong>av</strong>ser dem som fullföljde arbetsmarknadsutbildning andra kvartalen<br />
2005 respektive 2006. Uppföljningen visar att 70 respektive 77 procent<br />
hade ett arbete halvåret efter <strong>av</strong>slutad utbildning åren 2005 respektive<br />
2006. Av dem som ett halvår senare var i arbete svarade<br />
87 procent båda åren att de fått arbete inom eller nära det yrke som<br />
utbildningen syftade till. 60<br />
Det kan vara svårt att göra en rättvisande analys <strong>av</strong> skillnaderna i resultaten<br />
för olika utbildningsformer bland annat på grund <strong>av</strong> skillnader i<br />
målgrupper (till exempel vilken anknytning de har till arbetsmarkna-<br />
58 Etableringsmåttet mäter ställningen på arbetsmarknaden, baseras på registerdata och<br />
tar hänsyn till sysselsättning, arbetsinkomst och arbetslöshet.<br />
59 <strong>Myndigheten</strong> för yrkeshögskolan Etablering efter studierna – en jämförelse <strong>av</strong> etableringsgraden<br />
efter kvalificerade yrkesutbildningar och högskola (Dnr 2011/29)<br />
60<br />
Arbetsförmedlingen Ura 2008:1, Arbetsmarknadsutbildning 2005 och 2006<br />
– Uppföljning <strong>av</strong> deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalen 2005<br />
och 2006<br />
64
Change language