Myndighetsanalys av Myndigheten för yrkeshögskolan - Statskontoret

tillräcklig tyngd tas upp i den lägesbedömning som myndigheten lämnade
till regeringen våren 2012. 38
Vidare finns uppfattningen att det är möjligt att effektivisera ansökningsprocessen.
Ett exempel är att myndigheten inför ansökningsomgången
gör tydligare ställningstaganden riktade till intresserade
utbildningsanordnare. Ställningstaganden skulle avse behovet av vilka
yrkesroller MYH kommer att prioritera i ansökningsprocessen. På så
vis skulle antalet ansökningar minska.
Volymer för årlig antagning
I myndighetens nuvarande ekonomiska planeringsmodell delas utbildningarna
in i tre grupper efter utbildningarnas längd. Genom att förändra
proportionerna mellan grupperna kan myndigheten påverka de
framtida utgifterna.
Bedömningarna av framtida utgifter för yrkeshögskolan är osäkra på
grund av att beviljade statsbidrag kanske inte utnyttjas (inställda eller
senarelagda starter). Myndigheten beviljar därför mer statsbidrag än
det finns medel för, för att minska risken att anslaget för yrkeshögskoleutbildning
inte kommer till användning. Myndigheten gör en
avvägning av hur stor den så kallade överbeviljningen ska vara genom
att utgå ifrån historiska erfarenheter och data samt bedömning av konjunkturläget.
Det finns dock risker med modellen, främst att myndighetens
prognoser för framtida utgifter blir osäkra. Myndigheten pekar
på att man genom ändrad intern ansvarsfördelning och förstärkt ekonomisk
kompetens vidtagit åtgärder för att förbättra prognosarbetet.
Analysera behovet av yrkeshögskoleutbildningar
Processen Analysera behov av yrkeshögskoleutbildningar syftar till att
tydliggöra framtida kompetens- och utbildningsbehov, som underlag
för bedömning och prioritering av yrkeshögskoleutbildningar. Den
består av fyra delprocesser:
38
Myndigheten för yrkeshögskolan – återrapportering (2012), På väg mot 100 %
matchning – en lägesbedömning 2012 från Myndigheten för Yrkeshögskolan (dnr YH
2012/205)
44