ds 1997 49 - Regeringen

egen integration. Notera att man använder begrepp som resurs och intehjälpinsatser. Aktörsmodellen utgår från att individen är etthandlingssubjekt och inte ett integrationsobjekt.I aktörsperspektivet finns en tydlig förskjutning i riktning motömsesidiga partnerliknande relationer och där finns också ”tillsammansmed romer” dimensionen. Det kan också formuleras: frånhierarki och åtgärder till partners och ömsesidig påverkan i ettnätverk. Den här strategin innebär att många aktörer involveras i helaprocessen som blir interaktiv. Både majoritetens och minoriteternaskompetenser kommer till användning och utvecklas samtidigt i enömsesidig process.Även om arbetsgruppens utgångspunkt är att romsk kultur behöveruppmuntras så tycker vi att det är viktigt att inte förvandla socioekonomiskaaspekter till en kulturfråga och göra romer till föremål förolika kulturprojekt. Sammanfattningsvis kan konstateras att integrationär en mångfacetterad process där sociologer har identifierat ochanalyserat flera dimensioner. De viktigaste är integration på arbetsmarknadenoch kommunikativ integration.Om man väljer att se vilken kunskap om romer som finns i detsvenska samhället på ett mer konkret plan blir beskrivningen torftig.Kunskaper om romsk tradition och kultur är i allmänhet mycket svaga iSverige. I den mån sådan kunskap finns är den ofta stereotyp ochensidigt inriktat. Den innehåller ofta fördomsfulla generaliseringar ochbegränsningar. Det finns föreställningar hos allmänheten som att romerär dom som har svarta kjolar, som stjäl, som är rika eller parasiterar påalla andra. Den traditionella bilden av den romantiske och fria”zigenaren” med vandringslusten i blodet tycks inte heller helt haförsvunnit. Arbetsgruppen har även funnit att kunskap saknas även därman tycker att den skulle finnas, d.v.s. bland personer som i sinyrkesroll möter romer.43