ds 1997 49 - Regeringen

Det finns många yrkesgrupper som möter romer i sitt arbete sombehöver grundläggande kunskap om romernas sociala och kulturellasituation för att kunna göra ett bra jobb. Det gäller bl.a. lärare, förskole-och fritidspersonal, journalister, bibliotekarier, vårdpersonal,socionomer inom olika arbetsområden, personal på arbetsförmedlingaroch bostadsföretag, polismän m.fl. Vi vill också peka på att det finnsett behov av kontinuerliga utbildingsinsatser med hänsyn tillpersonalomsättning och att förändringar sker. Insatserna kan göras påolika sätt och vi tror att de behövs på lokal, regional och central nivå.Arbetsgruppen har inte haft möjlighet att bilda sig en klar bild om ivilken utsträckning kunskap om etnisk mångfald eller det”mångkulturella” Sverige ingår i de här aktuella utbildningarna. Vitycker att undervisning om romsk kultur borde ha sin plats i ett sådantutbildningsblock.Det är med viss förvåning arbetsgruppen har kunnat konstatera attdet kulturkapital som romerna har är så lite känt i Sverige och att deninte har tagits till vara. I många europeiska länder är det precis tvärtomoch romerna har utmärkt sig som en skapande kulturgrupp. Sång-,dans- och musiktraditionen lever ännu kvar bland romerna i Sverigeoch det finns en uttalad önskan hos många romer att vidareutveckla denhär traditionen. För det kan krävas visst stöd. En annan i stort settokänd del av romernas kulturkapital är deras språkkunskaper.Uppskattningsvis talar de sammanlagt drygt femtio språk. Det ärvanligt att romer, förutom romani och språket i det land som man harvuxit upp i talar ytterligare ett antal språk som man lärt sig redan sombarn. Det är t.ex. ganska vanligt att vuxna romer talar 6-7 språk.Inlärning av språk uppmuntras av gruppen och det är inte ovanligt attbarn i förskoleåldern talar flera språk. Arbetsgruppen tror att det finnsen potential i att de här resurserna blir mer kända.65