Regionalt vårdprogram – Ångestsyndrom - Stockholms läns landsting

Regionalt vårdprogram – ÅngestsyndromÅngestsjukdomar och kulturell variation”Det började med att jag hade svårt att åka tunnelbana till arbetet. Jag fick hjärtklappning.Det blev trångt i bröstet och det var svårt att andas. Jag svimmade nästan. Det blev bättrenär jag klev av tåget. Ibland ringde jag min make och bad honom skjutsa mig till jobbet.När jag är hemma och får svårt att andas går jag ut på balkongen för att få frisk luft. Dethjälper lite grann. Jag har sökt hjälp på vårdcentralen för astmabesvär. En turkisk tolkhjälpte mig att förklara på svenska. Jag fick prova olika astma mediciner. När jag inte blevbättre sände de mig på en utredning. Efter utredningen sa de att jag inte har astma utanångest och att jag skulle gå till psykiatrin. Det var konstigt, jag vet inte vad de menar medångest? Jag känner ingen som har ångest. Vad är det för sjukdom? De tycker att jag ärpsykisk sjuk. Jag är inte psykisk sjuk. Jag är inte galen. Jag har svårt att andas. Det kanskeberor på blodtrycket? Jag vet inte. Jag har bett min dotter titta i sina böcker vad ångest är.Jag pratar inte med mina väninnor om detta. Det är inte roligt om de tänker att jag är psykisktsjuk. När de sagt att jag var psykiskt sjuk fick jag ännu mer besvär, men jag kämpade.Tills slut kunde jag inte åka till jobbet eller städa och laga mat åt mina barn. Barnen blevledsna och sa att jag måste få medicin för min sjukdom. Då gick jag till en psykiater. Manmåste ju pröva all hjälp. Första gången jag träffade psykiatern var jag väldigt rädd. Fleragånger fick jag så svårt att andas att jag måste gå ut ur rummet för att få luft.”Songül 46 årÅngestsjukdomar förekommer över hela världen [82]. Kulturella faktorer påverkar hurångest och ångestsjukdomar, uttrycks, förstås och kommuniceras. Även hjälpsökande ochförväntningar på vården påverkas av kulturella faktorer. Begreppet kultur syftar här påmänniskors meningsskapande i det vardagliga livet. Upplevelser, sinnesförnimmelser ochemotioner organiseras till kognitioner utifrån tidigare erfarenheter och kulturellt färgade referensramar.Kulturella faktorer påverkar hur besvär upplevs och förstås, symtombildning,stressupplevande, vårdsökande och behandling och hur sjukdom hanteras [83].Ångestbesvär kan beskrivas med olika ord och utryck. Det är vanligt att emotionella besvärkläs i ett somatiskt språk. För en patient som inte har svenska som modersmål, eller tillgångtill en bra tolk, kan det vara lättare att använda somatiska ord än emotionella. Kroppsligabeskrivningar och ord kan användas som metaforer för ett vidare sätt att tolka besvär änden exakta somatiska betydelsen [84]. Somatiska besvär kan vara ett socialt acceptabeltsätt att börja en kommunikation med sjukvården. Hur en patient förstår och förklarar sinabesvär påverkar hur besvären förmedlas till omgivningen. I många kulturer tolkas emotionellastörningar i sociala och moraliska termer . Detta kan leda till att ångestbesvär beskrivssom störda sociala relationer.I kontakt med nyanlända flyktingar är det särskilt viktigt att fråga om tecken på PTSD ocherfarenheter av trauma, tortyr eller andra övergrepp. Många traumatiserade flyktingpatienterberättar inte spontant om vad de varit med om. Som kliniker behöver man ge sig tid attskapa kontakt och återkomma till frågor om trauma när patienten är beredd att tala om det.Traumatiska händelser kan också leda till andra psykiatriska tillstånd som depression,fobier, personlighetsstörningar och paniktillstånd.Medicinskt Kunskapscentrum, Stockholms läns landsting– 71 –