Regionalt vårdprogram – Ångestsyndrom - Stockholms läns landsting

More documents

Recommendations

Info

Regionalt vårdprogram – ÅngestsyndromSärskilt sakkunniga, förankring:Specialitetsrådet i allmänmedicin, ordf Thomas WohlinGerhard Andersson, psykolog och psykoterapeut, professor Linköpings universitet/Karolinskainstitutet (psykoterapi)Sofie Bäärnhielm, överläkare, med dr, Transkulturellt centrum, (transkultur)Lars Göran Öst, psykolog och psykoterapeut, professor Stockholms Universitet (psykoterapi)Centrum för Psykiatriforsknings ledningsgruppPsykoterapiinstitutetEricastiftelsenKoordinatorgruppen för implementering av vårdprogrammet ÅngestsjukdomarPatient- och anhörigföreningar (Ananke, Ångestsyndromsällskapet)Det regionala vårdprogrammet Ångestsyndrom har tagits fram under ledning av ordförandeni specialitetsrådet i psykiatri Håkan Götmark. Redaktör för vårdprogrammet har varitEva Huslid, Medicinskt Kunskapscentrum i SLL.Det regionala vårdprogrammet har varit på remiss till samtliga verksamhetschefer i allmänpsykiatrioch beroendevård och till specialitetsråden i allmänmedicin, geriatrik och akutomhändertagande. Patient- och anhörigföreningarna Ananke, Ångestsyndromsällskapet,RSMH och Schizofreniförbundet har beretts möjlighet att lämna synpunkter.Stockholms medicinska råd godkände det regionala vårdprogrammet Ångestsyndrom ifebruari 2010.Medicinskt Kunskapscentrum, Stockholms läns landsting– 6 –
Regionalt vårdprogram – ÅngestsyndromIntroduktionDen första upplagan av Stockholms läns regionala vårdprogram Ångestsjukdomar utkom2003 som ett av de första psykiatriska vårdprogrammen. Denna skrift är ett nytt vårdprogramsnarare än en uppdatering. Flera helt nya kapitel har tillkommit, bl a om kulturell variationoch sjukskrivning. Omvårdnaden har inte belysts, men kommer att integreras i nästa revidering.Ångest som symtom vid andra tillstånd som exempelvis depression, emotionellt instabilpersonlighetsstörning eller schizofreni tas inte upp i vårdprogrammet.I huvudsak har SBU:s rapport om behandling av ångestsyndrom [1] använts som källa.Likaså har de brittiska riktlinjerna från NICE (National Institute for Health and ClinicalExcellence) [2] använts. Socialstyrelsens ”Nationella riktlinjer för vård vid depression ochångestsyndrom- stöd till styrning och ledning” [3], publicerades under år 2010. Slutsatseroch rekommendationer i Socialstyrelsens dokument för utredning och behandling av ångestsyndromhos vuxna stämmer väl överens med de som presenteras i detta vårdprogram.Målet är att vårdprogrammet ska kunna användas för de flesta patienter med ångestsjukdomar.Innehållet förutsätter professionella kunskaper. Varken diagnostik, omvårdnad ellerbehandling kan ske oberoende av utövarens kompetens. Ett sådant exempel är KBT, somallt oftare är rekommenderad behandling, där vårdprogrammet inte i detalj beskriver hurbehandlingen ska gå till eller vem som är kompetent att utföra den. Det åligger landstingetatt se till att rätt kompetens finns för rätt åtgärd. Enligt Socialstyrelsens ”Nationella riktlinjerför vård vid depression och ångestsyndrom 2010” ska den som utför psykologisk behandlingha minst grundläggande utbildning i psykoterapi för den teori och metod arbetetavser. Om behandlaren saknar psykoterapeutlegitimation är adekvat handledning en förutsättningför arbetet. Vid komplexa tillstånd är antingen en legitimerad psykoterapeut ellerlegitimerad psykolog med KBT-inriktning att rekommendera.EvidensRekommendationer om vilka behandlingar som bör användas vid vissa tillstånd förutsätteren vetenskaplig kunskapsbas, dvs. behandlingsriktlinjer bör vara evidensbaserade. Diskussionenom hur begreppet evidens ska definieras är ständigt pågående och kanske särskiltlivlig inom psykiatrin. Detta vårdprogram har tagits fram i enlighet med de principer förkunskapsvärdering som är etablerade inom sjukvårdens olika områden, i Sverige och utomlands.Grundvalen i detta evidensbegrepp är den jämförande studien. De behandlingar somhar ett dokumenterat stöd i kontrollerade, jämförande studier är de som rekommenderas.Detta innebär inte att behandlingar med svagt vetenskapligt stöd inte kan vara effektiva,endast att de inte kan utgöra förstahandsbehandling och inte bör erbjudas inom rutinsjukvård.Dessa behandlingar bör i första hand bedrivas som forskningsprojekt för att sedan antingeninordnas bland de evidensbaserade behandlingarna eller utmönstras på grund av avsaknadav effekt. Diskussionen om hur tillämpliga resultaten från kontrollerade studier är (med enselekterad studiepopulation) för arbetet med icke selekterade patienter i den vardagligasjukvården kommenteras i kapitlet ”Vårdprogrammets användning vid samsjuklighet”.Diagnoskriterier för de diagnostiska systemen redovisas, det mest använda i forskningssammanhang,DSM-IV [4], och Världshälsoorganisationens ICD-10 [5] .Medicinskt Kunskapscentrum, Stockholms läns landsting– 7 –
Page 3 and 4: REGIONALT VÅRDPROGRAMÅngestsyndro
Page 5 and 6: Regionalt vårdprogram - Ångestsyn
Page 7: Regionalt vårdprogram - Ångestsyn
Page 59 and 60:
Regionalt vårdprogram - Ångestsyn
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 86:
Rapporten kan laddas ner eller best
show all

Regionalt vårdprogram – Ångestsyndrom - Stockholms läns landsting

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?