Blockhögar och annan Kultursten i Storvretabygden, Del 1. Storskogen, Sven-Inge Windahl, 2018

Men ca 80 % av naturnamnen på släktgården har alltså försvunnit under 1900-talet senare del. De gamla
ägarna till granngården är sedan länge borta och har inte barn som skulle kunna lämna någon
namninformation. Men till skillnad från namnen på Storskogens gamla boplatser kommer släktgårdens
namn säkert att leva kvar. Det finns på vägskyltar, kartor och i mängder av olika dokument. Men
merparten av naturnamnen är oåterkalleligt förlorade både i Storskogen och på min gamla släktgård.
Tecken på tidig påverkan på blockfloran vid Hällenboplatsen
Efter denna lilla utläggning om namn och markernas anonymisering är det dags att återvända till spåren efter
boplatsen vid hällarna i Storskogen. Centralt på området finns två låga , platta och ganska stora hällar. Den
större stenhällen är helt homogen med lodrätt huggna kanter. Den andra hällen är mindre och uppstyckad i
mindre delar. Den stora homogena hällen är knappast någon offerhäll. Den har nog snarast haft någon profan
funktion. Kanske har den utgjort underlag för djurslakt eller fiskrensning eller haft någon funktion vid
beredning av hudar. Eller kanske har den utgjort golv i ett litet hus. Den mindre hällen är märkligt styckad i
mindre stenplattor. Det är svårt att avgöra om styckningen skett på plats eller om färdigstyckade bitar forslats
hit och sammanfogats här på platsen. Det är också svårt att veta vilken funktion den kan ha haft. Alldeles
bredvid de två hällarna, som ligger mycket nära varandra, finns ett större bearbetat flyttblock, som antagligen
blivet eldpåverkat. Vid flyttblocket finns - i riktning mot Tipptoppvägen - en ganska stor röjd yta, som möjligen
utgjort grund för ett hus eller plats för någon form av aktivitet. Man bör kanske i sammanhanget påpeka att
terrängen här inte tillhör den mest blockrika i Storskogen. Men marken är ändå fylld av mindre stenar och
block. Hittar man en stenfri yta, som är större än 5 x 5 meter, så är det därför sannolikt att marken röjts för
något särskilt ändamål.
I boplatsens nedre del finns en sluttning ner mot ett lägre markparti som mynnar ut i ett sankt område, där
man på sina ställen kan se en tydlig bäckfåra. Om boplatsen nu inte är så gammal att en havssfjärd sköt in här,
så bör det ha varit tämligen lätt att få tag på sötvatten här. Runt en del av släntens överkant står några
medelstora block uppställda. Blocken verkar på något sätt markera en gränslinje. En gränslinje mot vad? Man
får en känsla av att släntområdet vid något tillfälle utgjort en strand och att blocken markerat en strankant
eller en hamnplats. Längre bort vid samma slänt finns en stenpackningskonstruktion som kan ha varit en
stenbro. Om en grund havsfjärd verkligen tagit sig in till boplatsen, så måste boplatsen vara mycket gammal