Blockhögar och annan Kultursten i Storvretabygden, Del 1. Storskogen, Sven-Inge Windahl, 2018

det borrkluvna stenmaterialet (eller tomrummen efter det) är ibland lättolkat. Just här i branten - i en vertikal
klippvägg - har en lite uthuggning gjorts med flera borrade grunda klyvhål satta på rad. En liten skreva har
bildats efter det borthuggna blocket. Att döma av skrevans form måste det borthuggna blocket ha haft en
mycket oregelbunden form och dessutom varit av en mycket oansenlig storlek. Man kan verkligen undra över
vad ett sådant hugget block skulle kunna användas till. Men kanske skulle blocket inte användas alls. Kanske
var det bara fråga om en strategisk huggning för att kunna angripa bergväggen mer effektivt i nästa fas. Man
måste nog ha varit stenhuggare själv för att rätt kunna bedöma den typen av huggning. Och de stenhuggare,
som arbetade ute i skog och mark, har idag lämnat jordelivet . Vi får hoppas att de har det bra i sin stenhimmel.
Men kommunicera med oss kring varför de högg si eller så kan de tyvärr inte.
Längre in i skogspartiet hittar vi en stor märklig blockhög. Den får väl anses vara det här avsnittets
huvudattraktion - särskilt som avsnittet ju fokuserar just blockhögar. Blockhögen är med största sannolikhet
en klyvplats, där gammal traditionell stenhuggning bedrivits. Visserligen kan naturkrafterna stycka block på
märkliga sätt. Men här är det högst sannolikt människor, som skött styckningsarbetet. Två stora block står
märkligt lutande mot varandra och framför finns en något ojämn plattform av huggna block. I närområdet
finns flera block, som utsatts för stenhuggning. Blockhögen har skapat en egendomlig stämning runt sig. Och
det är är svårt att se den som enbart en kaotisk klyvplats. Blockhögen ger intryck av att vara arrangerad och
har skyltkaraktär. Kanske rör det sig rent av om ett stenmonument från sen stenålder, då människor sannolikt
bodde permanent i området. Kanske har det rört sig om ett boplatsmarkerande eller kultplatsmarkerande
blockhög. Men skyltande monument har också byggts ganska sent i skogsmarken för att markera skogsgränser.
Och man kan naturligtvis inte utesluta att det kan röra sig om en gränsrelaterad blocksamling. En del block i
högens närhet verkar medvetet positionerade och ökar på platsens skylteffekt.
I samma skogsparti - nära motionsslingan och ett lägre liggande bostadsområde vid Orionvägen - finns
ytterligare ett stenbrott. Här är det nog enbart borrkluvet stenmaterial som producerats. Men även här finns
en del block (både borrkluvna och ohuggna), som ser märkligt uppställda ut - som om de har skyltkaraktär.
Kanske har platsen tusentals år tidigare använts av en bofast befolkning. Och kanske har också sentida
stenhuggare haft behov av att stenskylta - om så bara för att få utlopp för ett inre skaparbehov.