Blockhögar och annan Kultursten i Storvretabygden, Del 1. Storskogen, Sven-Inge Windahl, 2018

Framtida utforskningar kan förhoppningsvis avslöja om det finns någon nära tidsmässig och
funktionell relation mellan dessa tre typer av gropar.
Det ska villigt erkännas att inte känns särskilt tryggt och säkert att försöka anlysera blockflora och
markförändringar längs en vägsträckning, som så starkt påverkats av vägbyggande. Men samtidigt
kan ju sentida vägsträckningar vara synnerligen intressanta när det gäller förekomst av
mycket gammal kultursten och andra kulturhistoriska lämningar. Det är ju inte osannolikt att den
moderna grusvägen in i Storskogen (tipptoppvägen) följer en gammal stig- och skogsvägssträckning,
som kan ha existerat under mycket lång tid (kanske rent av under många tusen år).
Fångstfolkgrupper från kanske framför allt norr och öster kom säkert tidigt till den höglänta
Storskogen, som då var en ö i en ytterskärgård. Och en del sådan grupper kom säkert med tiden att
bli bofasta här. Det är inte orimligt att de band samman sina olika bosättningar med någon
kommunikationsled genom området som nära följde den sträckning som dagens Tipptoppväg har.
Redan för 5000 år sedan var det exempelvis möjligt att gå torrskodd längs hela Tipptoppvägens
nuvarande sträckning. Så visst lockar det att undersöka blockfloran längs Tipptoppvägen. Frågan är
väl, förstås, om den egna kompetensen räcker till för att skilja ut olika kulturstensskikt (ordentligt
omblandade av väggbygge och kanske också av andra sentida aktiviteter) från varandra.
Nu är det väl ändå hög tid att återuppta målfokuseringen och återgå till vårt studium av blockhögar!