Suomen Akatemia VALTA-OHJELMAN HANKKEIDEN TULOKSET

MEDBORGARMAKT I REPRESENTATIV DEMOKRATI
Lauri Karvonen, professor och projektledare
Statsvetenskapliga institutionen vid Åbo Akademi
1. Målsättningar och resultat
1.1. Inledning
Projektet har granskat den representativa demokratins utveckling ur medborgarmaktens perspektiv.
Utgångspunkten har legat i uppfattningen att representativ demokrati har, till följd av
grundläggande samhällsförändringar under de senaste decennierna, avlägsnat sig från sina
traditionella klass- och partibaserade former och utvecklats till en ”publikdemokrati”. Om så är
fallet har medborgarens traditionella klass- och gruppbundna samhälleliga identitet ersatts av
mångfaldiga, skiftande och sinsemellan utbytbara identiteter. De traditionella representativa
kanalerna har mist en väsentlig del av sin betydelse, medan politisk representation, kommunikation
och opinionsbildning blivit mediestyrda, individbaserade och marknadsorienterade. Därmed har det
enligt denna syn uppkommit det ett glapp mellan de traditionella institutioner och organisationer
som representativ demokrati baserar sig på och den samhälleliga verklighet där politiken äger rum.
Projektets syfte kan sammanfattas i form av två övergripande forskningsfrågor: A) vilken
utsträckning har en övergång till publikdemokrati ägt rum? B)Vilka konsekvenser har denna
förändring med tanke på medborgarmakt, och vilka åtgärder föranleder konsekvenserna?
Denna rapport sammanfattar den forskning som de inom projektet avlönade forskarna samt
projektledaren bedrivit. Forskningen har till ungefär lika stor del berört de båda huvudfrågorna
ovan. Den första frågan har i huvudsak belysts med hjälp av etablerade empiriska
forskningsmetoder. Fokus har legat vid politiska partier, representationsuppdraget och
representationssyner, väljarbeteende och politikens påstådda personifiering. Den andra frågan är
framåtblickande till sin karaktär. Forskningsmässigt kan den formuleras som följer: om det nu är så
att den traditionella representativa demokratin alltmer bristfälligt motsvarar medborgarnas
förväntningar och framstår som alltmer förlegad med tanke på den snabba samhälleliga
förändringen, vad finns det för förutsättningar att mer direkt involvera medborgare i den politiska
processen? Är det realistiskt att tänka sig att direkt medborgardeltagande kan komplettera den
representativa demokratin? Eftersom denna fråga i praktiken inte kan belysas med empiriskt
material har experimentella metoder begagnats. Viktigast bland experimenten var den i november
2006 i Åbo genomförda medborgardiskussionen, där cirka 135 deltagare medverkade i flera former
av deliberativa utbyten. Det material som därigenom genererades har legat till grund för en rad
analyser inom projektet. En replikering av experimentet på Internet skedde våren 2008 och
producerade inte enbart betydande tilläggsmaterial utan även kunskap om möjligheter och problem i
samband med online-experiment.
1.2. Forskare, forskning och resultat