Suomen Akatemia VALTA-OHJELMAN HANKKEIDEN TULOKSET

Med tanke på maktforskning i stort erbjuder projektet betydande lärdomar genom kombinationen av
empirisk och experimentell forskning. Att använda metoderna sida vid sida är ett uppenbart
fruktbart sätt att analysera den politiska maktens förutsättningar, praxis och förändringspotential.
Projektets forskare kommer därför att gå vidare med kompletterande analyser efter
maktprogrammets avslutning.
2. Samarbete och kontakter
Projektet deltog i samtliga årskongresser som ordnades inom maktprogrammet. Projektforskarna
Karvonen, Bengtsson, Lundell och Himmelroos bidrog med anföranden i samband med dessa.
Karvonen bidrag även med ett föredrag vid ett seminarium för politiska redaktörer ordnat av
Finlands Akademi. Karvonen och Bengtsson har ett fast samarbete med olika medier och uppträder
regelbundet som kommentatorer genom dessa kontakter.
Forskningskontakterna har i huvudsak ägt rum utanför programgruppen. Ett nära samarbete uppstod
och utvecklades med följande institutioner och nätverk: Åbo Akademis toppforskningsenhet för
demokratifrågor (D:CE), det finländska valforskningskonsortiet, Nordiska valforskningsnätverket
(NED), Institute of Social Change, University of Manchester, Bern Interdisciplinary Centre for
Deliberative Studies, och de statsvetenskapliga institutionerna vid Goethe-Universität Frankfurt,
Göteborgs universitet och Australian National University. Samarbetet har bestått i gemensamma
undersökningar, sampublikationer, materialinsamling och konferenser.
3. Samhällelig betydelse
Det genomförda arbetet har i huvudsak karaktär av grundforskning, varför dess omedelbara
samhälleliga effekter är svåra att uppskatta. Projektet har dock lagt sig vinn om ett samarbete både
med praktiker och med medier, varför resultaten kan komma att påverka samhällsutvecklingen på
längre sikt. Genom samverkan med det finländska valforskningskonsortiet har projektforskarna
ingått i ett värdefullt utbyte med justitieministeriet, särskilt de tjänstemän som arbetar med
demokrati- och valfrågor. Den experimentella forskningen har till en del även tillämpad karaktär,
och projektforskarna siktar därför på att utforma rekommendationer för hur den representativa
demokratin kan kompletteras med former för direkt medborgardeltagande.
4. Fem viktiga publikationer
Projektforskarna har publicerat sig flitigt; en särskild betoning har legat vid publicering i krävande
internationella sammanhang. Att entydigt fastslå vilka fem publikationer som är viktigast är svårt. I
stället vill vi lista fem arbeten som färdigställts av var och en av de ovan presenterade forskarna.
Åsa Bengtsson & Hanna Wass (2010), Styles of Political Representation: What Do Voters Expect?,
Journal of Elections, Public Opinion and Parties, Vol. 20, No. 1, 55-81, February 2010.
Kimmo Grönlund, Maija Setälä & Kaisa Herne (2010), Deliberation and civic virtue: lessons from a