Download - Centro Documentazione Luserna
Download - Centro Documentazione Luserna
Download - Centro Documentazione Luserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
22<br />
una specifica indennità. Considerato l’elevato numero<br />
di candidati iscritti alle prove d’esame nonché<br />
l’eterogeneità linguistica degli stessi, l’Istituto<br />
Cimbro di <strong>Luserna</strong>, ha organizzato un corso di<br />
preparazione all’esame con incontri, a cadenza<br />
settimanale, che hanno preso il via ieri presso la<br />
sede nelle serate di giovedì con riproposizione al<br />
sabato pomeriggio e si protrarranno fino alla data<br />
dell’esame.<br />
Dar Foldjo<br />
gehalten und erhalten eine Sonderzulage. In Anbetracht<br />
der hohen Anzahl der zur Prüfung eingeschriebenen<br />
Kandidaten sowie ihrer unterschiedlichen<br />
sprachlichen Kenntnisse, hat das Kulturinstitut Lusern<br />
einen Vorbereitungskurs für die Prüfung organisiert,<br />
der jeden Donnerstag abends im Kulturinstitut<br />
abgehalten und am darauf folgenden Samstag Nachmittag<br />
wiederholt wird. Die Kurse werden bis zum<br />
Prüfungstag abgehalten.<br />
Igidenkhmar ke vor djar (un i pin nèt asò alt), auz pa morgas, au pa Ekh, izta<br />
gest a gåntza protschessiù fremmegen bo da håm gikhlinglt tür vor tür<br />
süachante sbem zo khoava. Sichar a par ummaz iz khennt zuar disan summar<br />
o, ma biavl soinsa di sèlnen bo da no khemmen zo khoava di brigalde at’z<br />
Lusérn ben in di stat makhma vennen (pit noün euro vor kilo) di sèlnen bo da<br />
rivan her vo dar Tschina? Sa lesanse au uminum Shanghai un sa schikkanse<br />
dà pin aeroplò un rivan her parìrante no vrisch. Asto nimst an altz baible von<br />
lånt, ånka az nèt iz asò sichar bo ’z iz Shanghai umbrom ’z izta nia gest, ’z<br />
khüttar ke di beldar bo da soin uminum in ummana von groazarstn statn vo<br />
dar belt mang nèt soin di gelaichegen bo da soin da ka üs, un asò di brigalde<br />
o. Ma di sèlnen bo da nèt lem affon pèrge vorstian’z nèt ditza. Vor djar pan summar di hearn håmen ginump an<br />
quartìaro zo zins vor an månat, vor an månat un an halm, odar vor zboa o; sa håm gilebet in lånt, sa håm gikhennt<br />
di laüt, vorstianante asò bia bar soin gimacht, in baz bar gloam, baz bar haltn asò gearn af di ünsarn<br />
pèrng. Hèrta mearar est soin’z di sèlnen bo da rivan au morgas pin kamper, a khlummaz hüttle sà pit drin allz<br />
daz sèl bo sa håm mengl. Sa leng auz di nas vo dar tür lai zo smèttra auz zboa kareng un an tisch in schatn un<br />
sa schaünen å a khummana TV bo da iz ågihenk dar parabolika. Abas, ben ’z iz zait zo kheara bidrum huam<br />
lesansa au alz, sa djukhan in sakh von mondizie auz nå in bege un sa gian zuar dar stat. Baz bartnsa kontarn<br />
in tage darnå in tschelln ben sa khearn bidrum in uffitschio? Baz håmsa gisek von ünsarn pèrng? Baz håmsa<br />
vorstånt von ünsar lem au dà? Dar pèrge iz vrischan air, saubar hümbl, guat geschmak vo grümmaz gras, laisegez<br />
lem. Alle sachandar, dise, bo ma hatt gimak vennen in ar an bòtta gianante na khes in di khesarn. Est khesarn<br />
soindarar gistånt gåntz biane, est soinda di Super- khesarn (un a par Iper-khesarn o) bo da vorkhoavan nimear<br />
lai milch un khes alumma ma hone, patatn, öpfln, holtz zo schüra in, un boi, un pråmpoi o! Arme khüa,<br />
bia barnsa tüan zo stianada nå zo macha sovl milch vor alle di selnen bo da bölln zen kile schmaltz zo traga huam?<br />
Schmaltz bo da anpò in di lest djar hatt vorlort alz: ’z iz herta merar baiz, ’z hatt vorlort ’z gischmak von<br />
grümman etzan, ’z iz khent arm, ’z iz nimear asò guat. Ma möcht nèt insorirn vo dar zait bo da iz gånt umbrom<br />
asò geata di bèlt. Sichar di laüt bekhsln pin zaitn, un asó ünsarne perng o. Ma vorsteat’z a pizzle aft di bòtta, vo<br />
khlummane sachandar o, ma vorsteat’z ben gianante au affon Spitz bokhenntma laüt gitroklt af di khnottn pin<br />
zapedje bo ma mochat nützan atz mer (bo sa est vorkhoavan in Parampampoli). (Zotti Luca)<br />
V ecchio<br />
infradito, quanto tempo è passato,<br />
quante illusioni fai rivivere tu… Da tante<br />
piccole cose capiamo quanto sta cambiando l’idea<br />
della montagna.<br />
ALT’Z UNNAÜGEZ<br />
Un bi guat di brigalde vo Shanghai!<br />
In montagna con le infradito e la tv sul camper: il turismo che cambia o che degenera?<br />
In die Berge mit Sandalen und dem Fernseher im Wohnmobil:<br />
ändert sich der Tourismus oder verkommt er?<br />
(DSVL 4.9.2009)<br />
Alte Sandalen, wie die Zeit vergeht und wie viele<br />
Erinnerungen werden geweckt… viele kleine<br />
Dinge zeigen uns, wie sich die Einstellung zur Bergwelt<br />
verändert.