Morselskaps ansvar for datterselskaps forpliktelser ...
Morselskaps ansvar for datterselskaps forpliktelser ...
Morselskaps ansvar for datterselskaps forpliktelser ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Morselskaps</strong> <strong>ansvar</strong> <strong>for</strong> <strong>datterselskaps</strong> <strong>for</strong>pliktelser (<strong>ansvar</strong>sgjennombrudd) 181<br />
huvudsakligen är ett skatteindrivningsproblem. För att de herrar och kanske<br />
också damer som gör så här, de vet att de måste betala sina leverantörer,<br />
annars får de inte vara med och leka längre. Men skatteväsendet väljer inte<br />
sina debitorer och det är där möjligheterna öppnar sig.<br />
I denna svenska debatt har det talats mycket om <strong>ansvar</strong>sgenombrott - det<br />
har nästan blivit ett modeord. Tyvärr har man trasslat till terminologien och i<br />
lagstiftningsärenden ofta talat om <strong>ansvar</strong>sgenombrott, där man menat styrelseledamöters<br />
och aktieägares <strong>ansvar</strong> enligt vanliga aktiebolagsrättsliga regler. Jag<br />
tycker det är en olämplig terminologi; vi bör hålla oss till <strong>ansvar</strong>sgenombrott i<br />
den betydelse som referenten här har angivit.<br />
Jag har själv skrivit en liten uppsats i ämnet som har kommit ut i sommar i<br />
en festskrift för professor Jan Hellner. Den handlar om moderbolags <strong>ansvar</strong> för<br />
dotterbolags skulder. Där anser jag mig kunna konstatera att det finns mycket<br />
magert underlag för påstående om möjligheter till <strong>ansvar</strong>sgenombrott i Sverige.<br />
Vi har ett rättsfall från 1947, som är nämt här flera gånger. Det gällde ett<br />
kraftbolag som förorsakade stora dämningsskador på grannarnas egendom.<br />
Bolagets ägare fick betala dessa skador. Men det är också det enda riktigt klara<br />
fallet av <strong>ansvar</strong>sgenombrott. Sedan har vi ett fall med ett s.k. kommissionärsbolag,<br />
där huvudbolaget ansågs <strong>ansvar</strong>igt för kommissionärsbolagets skulder.<br />
Men om vi bortser från några litet äldre fall på föreningslagstiftningens<br />
område, så är detta allt.<br />
Nu tror jag att man skall sätta det här problemet i relation till lagstiftningens<br />
regler i övrigt, till aktiebolagslagens regler om påföljd av olovlig vinstutdelning<br />
och till reglerna om återvinning (omstötelse) i konkurs. Har vi effektiva<br />
regler om påföljd av olovliga uttag ur aktiebolag och effektiva regler om<br />
återvinning i konkurs, så blir det inte så stort behov av att gå vidare med<br />
<strong>ansvar</strong>sgenombrott. När man jämför olika länder så bör man beakta detta.<br />
Västtyskland har stränga regler i sin aktiebolagsrätt och är restriktivt när det<br />
gäller <strong>ansvar</strong>sgenombrott. Förenta Staterna har mycket lösligare regler om<br />
olovliga uttag ur aktiebolag och därför finns det större utrymme för <strong>ansvar</strong>sgenombrott.<br />
För svensk rätts del finns det så vitt jag förstår inte särskild stort<br />
behov av att man går utanför de regler den ordinära lagstiftningen ger.<br />
Man kan säga att <strong>ansvar</strong>sgenombrottet, ur en viss synpunkt, är en icke<br />
ändamålsenlig lösning av problemet. Man låter en <strong>for</strong>dringsägare på egen hand<br />
gå mot moderbolaget och skaffa sig betalning för sin <strong>for</strong>dran. Det vore mera<br />
ändamålsenligt att en sådan talan fördes av dotterbolagets konkursbo på alla<br />
borgernärernas vägnar och att resultatet sedan tillgodofördes de olika <strong>for</strong>dringsägarna.<br />
Det finns exempel på sådana tankegångar i den västtyska<br />
diskussionen, medan den svenska Högsta domstolen i kommisionärbolagsfallet
Change language