Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader - Svanen

More documents

Recommendations

Info

Nordisk Miljømerking Hus, leiligheter og barnehager 089/versjon 2 Høringssammenstilling, oppdatert 10. august 2010 egenskaper istället för med ”förbudslistor” känns modernt och ändamålsenligt varför vi föreslår att även Svanen anammar ett liknande synsätt. Varför uppfinna hjulet igen – använd ett vedertaget system som branschen står bakom. JM, liksom många andra aktörer i byggbranschen, använder sig av ett milövärderingssystem för att i förhand försäkra sig om att de produkter man väljer att använda sig av i sin verksamhet inte har oönskade negativa effekter på miljö och arbetsmiljö. Idag tillämpar vi kriterierna i BASTA (www.bastaonline.se), vilket är ett system framtaget inom ramen för Byggsektorns Kretsloppråd med aktörer från hela sektorn bakom. Vad gäller dokumentationskraven: Att behöva kräva in intyg enligt bilaga 5 från varje enskild tillverkare/leverantör av kemiska produkter tror vi kommer att vara en snudd på ohållbar hantering. Kravet bör istället vända sig till licensinnehavaren att visa på rutiner och system att uppfylla kravet, och att miljövärdering enligt BASTA-kriterierna är ett sådant system. Sveriges Fog- och Limleverantörers Förening Sveriges Färgfabrikanters Förening ”Måste”-kraven innehåller bl a en lista på ämnesgrupper som inte får förekomma i produkter i ett svanmärkt hus. Detta oavsett vilken klassning det enskilda ämnet i en viss grupp har, t ex om det är klassat som PBT eller helt friklassat av EUs klassificerings och märkningsregler. Vidare så lägger inte svankriterierna några aspekter på ifrågavarande ämnes funktioner i produkten. En funktion som mycket väl kan ge produkten en mycket fördelaktig miljöprofil sett över en längre tid. Ett smidigare sätt att ställa krav på produkters ämnesinnehåll är istället att anamma det sätt som BASTA-systemet använder, där kriterier finns för olika egenskaper som inte är önskvärda, men i slutändan överlåta åt tillverkaren att välja material så att denne vet att de producerar ett fungerande hus. NCC Housing Sverige Vi rekommenderar BASTA:s egenskapskriterier som krav på kemiskt innehåll i både ”kemiska byggprodukter” och ”fasta byggprodukter”. Om detta är ett problem för övriga länder som ingår i Svanenmärkningen kan olika krav gälla i Sverige och övriga länder, jämför energikraven i avsnitt 2 05, som är olika för olika länder. BASTA-registrering är ett sätt att verifiera att produkterna klarar kraven på innehåll. Om leverantören verifierar kemikalieinnehållet geonom BASTAregistrering behöver inte särskilda intyg begäras in, eftersom informationen i BASTA säkras genom avtal mellan leverantörerna och BASTA, samt med revisioner hos leverantörerna. Det hela blir mer lätthanterligt för både Svanen och den som vill miljömärka ett hus. Ambitionen i Svanen att vissa ämnen eller ämnen med vissa egenskaper inte får ingå alt. vara avsiktligt tillsatta är i och för sig lovvärd, men leder till en falsk trygghet. Att ett ämne inte ”ingår” i en produkt bör betyda att 0% av produkten utgörs av detta ämne. Det kan en leverantör i princip aldrig garantera, föroreningar kan förekomma. Det är bättre att definiera en halt som gäller som gräns (så som i BASTA). Att ett ämne inte är ”avsiktligt tillsatt av producenten av den aktuella produkten” (se text i bilaga 5) är ingen garanti för att inte ämnet har tillsatts av någon råvaruleverantör tidigare i produktionskedjan. 72 (165)
Nordisk Miljømerking Hus, leiligheter og barnehager 089/versjon 2 Høringssammenstilling, oppdatert 10. august 2010 Skanska Sverige AB Bör ändras till haltkrav på egenskaper istället för listor på specifika ämnen. Jämför med BASTA som hela branschen börjar anamma. Skanska Norge Krav til stoffer bør knyttets opp mot prioritetslista (eller at man kun stiller krav om Rsetninger), dette for å gjøre innsamling av dokumentasjon effektiv. Norske entreprenørers stoffkartotek (BASS) opplyser i dag om prioritetslistestoffer. Nordisk Miljømerkings kommentar Nordisk Miljømærkning er klar over, at ansøgingsarbejdet ville lettes meget, hvis kravene til produkter der kan bruges i et Svanemærket huse kan sidestilles med krav i allerede gældende databaser i byggeriet. Derfor har Nordisk Miljømærkning også undersøgt mulighederne for at henvise vores krav til databaser som BASTA. Det har dog vist sig mere problematisk end som så. I hvert nordisk land findes kemikaliedatabaser i samme stil som BASTA i Sverige. Bl.a. hedder denne Kemikaliedatabasen i Danmark. Disse nationale databaser basere ikke deres krav på samme grundlag, og deres klasning af kemiske byggeprodukter er ikke ens. Altså kunne et produkt, som er godkendt ifølge BASTA (som har to kravnivauer) være på ”risiko” listen i Danmark (Kemikaliedatabasen har tre nivauer). Derudover baserer de nationale kemikaliedatabaser sig hovedsagelig på den viden der kan hentes ud af databladene for produkterne. Men så har man ikke sikret sig mod de miljø- og sundhedsfarlige stoffer som findes i produktet i så små mængder at det ikke skal deklareres på databladet. Svanen ønsker at gå det skridt længere i kravene til byggematerialerne i et Svanemærket byggeri. Nordisk Miljømærkning har altså vurderet at det ville give usikkerhed og forvirring på nordisk nivau, at henvise vores krav til byggeprodukter til en national database. Bastasystemet er basert på egenerklæringer med stikkprøvekontroll. Undersøkelser i Norge har vist at mer enn halvparten av gjeldene datablader har feil, og mange av feilene gjelder også feil i forhold til klassifisering. Kjemikalier som i følge BASTAs liste klarer kravene er derfor ikke tilstrekkelig dokumentasjon for Nordisk Miljømerking. Nordisk Miljømerking har også stilt krav til en rekke navngitte inngående stoffer og ikke bare til egenskaper. Dette har vært gjort for stoffer man kjenner til er problematiske og man vet at anvendes i byggbransjen, og gjør også at en godkjenning etter BASTA ikke vil være tilstrekkelig. Ved å stille krav til innholdsstoffer og ikke kun til egenskaper er det også lettere forby stoffer som ikke har en klassifisering i dag. Det blir også mulig å forby stoffer hvor det er kjent at det finnes alternativer, selv om det ikke finnes alternativer for alle stoffene med de samme egenskapene. 73 (165)
Page 1 and 2:
Høringssammenstilling for Hus, fle
Page 3 and 4:
P8 Høyere andel virke fra sertifis
Page 5 and 6:
Nordisk Miljømerking Hus, leilighe
Page 7 and 8:
2. Om høringen Nordisk Miljømerki
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22: Nordisk Miljømerking Hus, leilighe
Page 71: Nordisk Miljømerking Hus, leilighe
Page 99 and 100: Peab PGS AB Sverige BASTA täcker i
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Tabell 5: Norske høringssvar Høri
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165:
show all

Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader - Svanen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?