Ladda hem boken här! - Blekinge museum
Ladda hem boken här! - Blekinge museum
Ladda hem boken här! - Blekinge museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Istabygravfältet undersöktes år 1975–78. Totalt<br />
undersöktes en yta om cirka 2900 m2 .<br />
Studerar vi en plan över gravarnas utbredning<br />
så syns det en tydlig tendens till att gravarna avtar<br />
i undersökningsytans västligaste del (fig. 1).<br />
Omkring 50 meter norr om undersökningsytan<br />
finns ett ganska markant hak med en nordsluttning<br />
ned mot lågläntare terräng, som utgör en<br />
naturlig begränsning norrut av gravfältet. Däremot<br />
är det inte möjligt att avgränsa gravfältet<br />
åt öster och söder.<br />
Det kan genast sägas att Istaby passar väl<br />
in i ett generellt mönster när det gäller de Sydsvenska<br />
äldre järnåldersgravfältens gravformer<br />
och gravgåvor. Men gravfältet har också många<br />
särdrag, som till en del säkert beror på att det<br />
är beläget i en del av landet där vi har litet jämförelsematerial,<br />
vilket gör att vi har svårt att<br />
tydligt särskilja den regionala egenarten. Vår<br />
Istabystudie får betraktas som en början på att<br />
göra det och vi får anledning att återkomma till<br />
dessa resonemang efter en detaljerad genomgång<br />
av gravarna, deras uppbyggnad och innehåll.<br />
Beskrivningen av gravmarkeringar, gravform<br />
och gravskick följer i allt väsentligt klassificeringarna<br />
i författarens lic-arbete (Björk 2005<br />
s. 51f, 193f).<br />
På gravfältet framkom rester efter minst<br />
nio stensättningar och en rest sten. De synliga<br />
gravmarkeringarna hade skattats hårt av jordbruket,<br />
vilket visade sig inte minst genom den<br />
stora mängden ytligt stenmaterial inom undersökningsytan.<br />
Jordmånen på platsen är annars<br />
sandig, med ett relativt litet inslag av sten. Det<br />
fanns också omfattande lämningar av årderspår<br />
från förromersk järnålder på platsen. Sammantaget<br />
visar detta dels att stensättningarna blivit<br />
hårt åtgångna av jordbruket i historisk tid, dels<br />
att det ursprungligen kan ha funnits fler synliga<br />
gravmarkeringar än vad som gick att konstatera<br />
vid undersökningarna.<br />
Merparten av gravarna från den undersökta<br />
delen av Istabygravfältet utgörs av skelettgravar<br />
– det vill säga gravar där de döda har jordats.<br />
Totalt rör det sig om 58 stycken, och av dem har<br />
merparten varit täckta och/eller fyllda med sten<br />
i varierande grad och storlekar. Trots att brandgravarna<br />
är betydligt färre än skelettgravarna så<br />
uppvisar de en större variationsrikedom. Brandgravar<br />
finns i form av allt från brandlager till<br />
regelrätta urnegravar med bikärl.<br />
Istabygravfältet innehåller lågt räknat 82<br />
gravar. Anledningen till att jag svävar på målet<br />
är osäkerheten i antalet gravlagda i stensättningarna,<br />
att det finns några stensättningar som<br />
inte lämnat spår av några gravar samt att för<br />
några brandgravar kan det diskuteras huruvida<br />
de faktiskt är gravar eller om de är rester av<br />
gravbål eller andra aktiviteter förknippade med<br />
religiösa ceremonier på platsen. Detta diskuteras<br />
mer ingående i den osteologiska analysen<br />
(Wilhelmson, denna volym). I och med att det<br />
endast är från ett fåtal skelettgravar som det<br />
finns bevarade benrester kan det i ett par fall<br />
diskuteras om anläggningarna som tolkats som<br />
gravnedgrävningar för skelett i själva verket ut-<br />
Gravarna<br />
Tony Björk<br />
28
Change language