Ladda hem boken här! - Blekinge museum
Ladda hem boken här! - Blekinge museum
Ladda hem boken här! - Blekinge museum
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Fig. 11. Sektion av gravar där kistfärgningen syns tydligt.<br />
Skala 1:40.<br />
ligt längre, men dessa exempel får tjäna som<br />
bakgrund till att sätta in fenomenet i ett större<br />
geografiskt och kronologiskt sammanhang. Troligen<br />
har också Istabygraven A 250 blivit plundrad<br />
redan i förhistorisk tid. Det är den enda<br />
graven som blivit plundrad på Istabygravfältet<br />
och det är samtidigt den rikast utrustade individen.<br />
Det är knappast en slump. Samtidigt kan<br />
det inte uteslutas att gravar ibland blivit störda<br />
av grävande djur, t.ex. hund, räv eller grävling,<br />
som varit ute efter liket. Det är förmodligen en<br />
väl så vanlig anledning till att gravar är omrörda<br />
som att de blivit plundrade av människor.<br />
Ett par av gravarna kräver ett särskilt omnämnande<br />
eftersom gravtyp och gravskick är<br />
svårtolkad. Den första är A 550 som utgjordes<br />
946<br />
903<br />
799<br />
av en keramikkoncentration, bestående av stora<br />
delar av ett stort hankkärl. Keramikkoncentrationen<br />
påträffades inom en ca 0,9 x 0,5 m stor<br />
och 0,18 m djup nedgrävning i en stenpackning<br />
(resterna av Stensättning VIII?). Det observerades<br />
inga ben eller brända ben i anslutning till<br />
kärlet eller i nedgrävningen i övrigt. Det mesta<br />
talar därför för att det rör sig om rester av en<br />
skelettgrav.<br />
Den andra graven är A 632. Denna grav bestod<br />
av en <strong>här</strong>dliknande nedgrävning. Ovanpå<br />
stenarna i <strong>här</strong>den påträffades ett meanderornerat<br />
lerkärl, en krumkniv, en hartstätningsring<br />
och en järnsyl. Björkquist och Persson föreslog<br />
tidigt att anläggningen skulle ges en rituell tolkning<br />
(Björkquist & Persson 1979 s. 10). Fynd-<br />
sammansättningen talar dock klart för att det<br />
rör sig om en grav. Den troligaste tolkningen är<br />
därför att det är en skelettgrav som råkat grävas<br />
där det funnits en gammal <strong>här</strong>d och att man<br />
helt enkelt valt att lägga den döda på samma<br />
nivå som den övre delen av <strong>här</strong>dens stenfyllning,<br />
istället för att byta läge och göra ett nytt<br />
gravschakt på en annan plats. En 14 C-analys av<br />
träkol från <strong>här</strong>den visar att den är från yngre<br />
förromersk järnålder – äldre romersk järnåldet<br />
(90 BC–55 AD, 1 sigma, LuS 6992). Dateringen<br />
av <strong>här</strong>den och fynden från graven motsäger inte<br />
att den senare skall dateras till äldre romersk<br />
järnålder. Sannolikt period B1. Att inga brända<br />
ben påträffades talar för att det även i detta fall<br />
rört sig om en skelettgrav.<br />
38
Change language