Ladda hem boken här! - Blekinge museum
Ladda hem boken här! - Blekinge museum
Ladda hem boken här! - Blekinge museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Istabykeramiken summeras<br />
Kermikbeståndet från Istabygravfältet uppvisar<br />
en mycket stor variationsrikedom. Trots att det<br />
är ett relativt litet material, jämfört med de från<br />
riktigt stora gravfält, uppvisar det en mångfald<br />
av kärltyper. Har detta kronologiska eller sociala<br />
orsaker? En riktigt finupplöst kronologisk<br />
indelning av Istabykeramiken är i dagsläget en<br />
omöjlig uppgift. Dateringarna visar dock att<br />
materialet nästan helt och hållet hör <strong>hem</strong>ma<br />
i B1-B2, baserat både på keramiken och andra<br />
föremål. Detta får ytterligare stöd av ett par<br />
förhållanden som inte berörts tidigare. Det skall<br />
noteras att gravarna från yngre förromersk och<br />
B1 på Slusegårdsgravfältet endast innehåller bägare,<br />
inga ytterligare lerkärl (Bech 1996 s. 13).<br />
Detta antyder i förlängningen att Istaby A 20,<br />
som bl.a. innehöll ett meanderornerat, mellanstort<br />
kärl kanske snarare skall dateras till B2 än<br />
B1, trots att övriga föremål pekar åt B1. Är det så<br />
att vi har en tyngdpunkt i tidig B2? I detta sammanhang<br />
ska också noteras att skelettgravarna<br />
i Istaby innehåller få kärl. Det är inget direkt<br />
daterande i sig, men den totala avsaknaden av<br />
skelettgravar med tre eller flera kärl understryker<br />
ändå att vi inte är inne i yngre romartid.<br />
I viss mån är det svårt att säga vad som beror<br />
på kronologiska skillnader och vad som är<br />
lokalt/regionalt betingat när det gäller den stora<br />
variationsrikedomen i Istabymaterialet. Det är<br />
troligt att det finns både kronologiska och sociala<br />
orsaker bakom variationen och det krävs en<br />
systematisk genomgång av många fler gravar och<br />
85<br />
fyndsammansättningar för att nå längre än vad<br />
som har varit möjligt i detta arbete. En viktig<br />
källkritisk brasklapp till den genomgång som<br />
gjorts av keramiken är också att de olika drag den<br />
uppvisar inte har förankrats bakåt eller framåt<br />
i tiden i någon större utsträckning. Detta beror<br />
till största delen på detta arbetes karaktär av<br />
monografi över gravfältet, som inneburit att den<br />
keramiska studien fått anpassas till uppgiften<br />
och den tid som stått till buds.<br />
En viktig utgångspunkt för dateringen av<br />
Istabykeramiken är övrigt fyndmaterial från<br />
gravarna. I synnerhet de väldaterade vapen- och<br />
fibulagravarna ger oss en möjlighet att göra en<br />
tydligare kronologisk inramning av keramiken<br />
(A 20, 244, 250, 611, 632, 920 m.fl.). Trots likheterna<br />
mellan keramiken från Istaby med såväl<br />
den skånska, bornholmska och öländska, så står<br />
Istabykeramiken tydligt ut som en självständig<br />
grupp. Kanske även mot keramiken i resten av<br />
<strong>Blekinge</strong>: The relatively meagre material from<br />
<strong>Blekinge</strong> is apparently related exclusively to the<br />
ceramic styles of Öland and Gotland. In several<br />
cases the pottery is decorated in typical Gotlandic<br />
style with various kinds of stamps, and we may for<br />
example mention a find from Kasa kulle, Hjortsberga<br />
parish containing stamp-ornamented vessels.<br />
The absence of any apparent connection with<br />
the material from Scania is striking; <strong>Blekinge</strong> in<br />
this respect seems to be related to Öland-Gotland<br />
rather than Scania (Stjernquist 1955 s. 101f). Istabykeramiken<br />
tycks å andra sidan vara väldigt<br />
nära relaterad till den skånska och bornholm-<br />
ska, snarare än den öländska, med det mycket<br />
väsentliga undantaget i form av meanderornamentiken.<br />
Meanderornamentiken är Istabys<br />
signum och den pekar snarare ned mot södra<br />
Östersjökusten. Den har också tolkats som uttryck<br />
för en nära kontakt med detta område.<br />
För att summera iakttagelserna kring den<br />
äldre romerska järnålderns keramik kan vi konstatera<br />
att de viktigaste dragen egentligen redan<br />
lyftes fram av Berta Stjernquist. Ur hennes och<br />
senare forskares arbeten kan det isoleras väsentliga<br />
form- och dekorelement som går att fixera<br />
till vissa tidsintervaller. Framför allt kombinationen<br />
mellan några av form-, ytbehandlings- och<br />
dekorelementen, går att fixera till kortare tidsintervaller,<br />
vilket gör dem särskilt kronologiskt<br />
intressanta. De viktigaste elementen för den<br />
äldre romerska järnåldern är kombinationer av<br />
facetteringen av mynningskanten, polering av<br />
ytan, höghalsade kärl, förekomst av avsats mellan<br />
skuldran och halsen samt dekor i form av<br />
vinkelband och meanderornamentik.<br />
Enligt min mening ligger den största potentialen<br />
för att beskriva den keramiska utvecklingen<br />
ur en kronologisk synvinkel i att systematiskt<br />
datera så många kärl som möjligt för att upprätta<br />
en bättre, mer systematisk kronologi än vad som<br />
finns idag. Jag menar att både den regionala och<br />
den lokala keramiska typologin och kronologin<br />
kan förfinas åtskilligt och att förutsättningarna<br />
för detta är goda.
Change language