Ladda hem boken här! - Blekinge museum

Jag har i tidigare sammanhang poängterat
att Hagbergs typ I och III saknas helt på Själland,
vilket för övrigt även skäror gör (Björk
2005 s. 126). Själland avviker härvidlag från
större delen av Danmark och Sverige. Det är
också intressant att notera att typ I och II inte
förekommer tillsammans i någon grav i Istaby.
Det är däremot en ganska vanlig fyndkombination
på Öland, även om det inte är ett generellt
mönster att de förekommer tillsammans (ÖJG
I, se t.ex. s. 348ff, 354).
Ett avvikande föremål i Istabymaterialet är
en skaftad benplatta, som till utseendet påminner
litet om läderknivar av typ I (A 614, fig. 26).
Därför har jag valt att redovisa det här, även om
föremålets användningsområde inte är säkert
klarlagt. En annan tänkbar förklaring är att
den skaftade benplattan kan ha använts som
någon form av bryne eller strigla (Se Lerklumpar
nedan). Erika Räf anser att det är sannolikt att
A 56 A 140b
även ben- och hornredskap använts vid beredning
av skinn och hudar. Flintskrapor för detta
ändamål är belagda så sent som under romersk
järnålder (Räf 2001 s. 46, not 14). En annan typ
av föremål som kan ha relevans i sammanhanget
är sekundäranvända keramikskärvor som retuscherats.
Även dessa kan tänkas ha använts
vid beredning av hudar och pälsskinn (Räf &
Stilborg 1999 s. 33ff).
Fig. 25. Krumknivar av typ II (s-formad flåkniv) från Istabygravfältet.
Teckning i skala 1:4.
Fig. 26 (foto nederst). Den skaftade benplattan från A 614.
A 15
54