Ladda hem boken här! - Blekinge museum

Pärlan hittades i ett betydligt äldre kulturlager
och det får anses troligt att den hamnat på detta
djup som resultat av grävande, orsakat av människor
eller djur. Dess ursprungliga kontext är
troligen från en grav i någon av de ovannämnda
stensättningarna, men närmare än så kommer
vi inte.
I den västra delen av Stensättning III påträffades
bl.a. en rektangulär bronssölja (fig. 20) som
har en nära motsvarighet i en grav från Ingelstorp
på Österlen. Denna grav har i sin tur daterats till
äldre romersk järnålder (Strömberg 1982). Förutom
bronssöljan fanns det även några järnföremål
i denna del av stensättningen, som redovisas ovan
under Vapen samt nedan under Knivar.
Från skelettgraven A 651 härrör en rektangulär
järnsölja, med vidhängande rester av läder
och trä från bälte och kista (?), som hittades
tillsammans med ytterligare ett antal föremål
(fig. 20). Ett av dessa var ett lerkärl och graven
har daterats till äldre romersk järnålder (B1–B2).
I en av gravfältets östligaste stensättningar
(Stens. II) påträffades en grav (A 1036 a–c) i
form av ett större benlager som innehöll tre
fyndanhopningar. I centrum av stensättningen
fanns en koncentration av keramik tillsammans
med ett tunt brons- eller silverbleck (a). Ett par
meter norrut fanns en bronsring och en bronsfibula
(b) och ett par meter österut en järnkniv
och en järnsyl (c, se Gravförteckning, CD). Det
kan diskuteras om fynden kommer från en enskild
grav, eller om det inte snarare rör sig om
flera olika. Den norra delen av stensättningen
var helt intakt vid undersökningen och dessa
föremål har knappast förflyttats några längre
sträckor (fig. 2). Detta talar för att det gjorts
mer än en biläggning i stensättningen och att
det handlar om minst tre separata gravar inom
monumentet.
För att övergå till föremålen så är fibulan en
rund plattfibula av Ørsnes typ I1b, med enstaka
koncentriska stämpelrader (fig. 20), som kan
dateras till tidig vendeltid – ca 550 – 650 e. Kr.
(Ørsnes 1966 s. 129f, 207 och fig. 131–132). Efter
Mogens Ørsnes sammanställning har mycket
nytt material framkommit och de kronologiska
ramarna för olika perioder, stilarter och föremålstyper
har justerats något. Lars Jørgensen
lägger exempelvis skedet med bland annat de
enkla, runda skivfibulorna tidigare än Ørsnes
– ca 520–550 e.Kr. (Jørgensen 2000 s. 123,
Fig. 20. Överst från vänster:
Rund plattfibula från grav A 1036b (benlager i stensättning
II). Fibulan daterar graven till tidig vendeltid.
Järnfibula från Stensättning III/IV Fibulan indikerar att anläggningen
använts under B2, vilket styrks av övriga fynd.
Nederst från vänster:
Djurhuvudformat bronsbleck från ett fundamentet till en
rest sten (A 54). Teckning i skala 1:4.
Rektangulär bronssölja från Stensättning III.
Glaspärla från Stensättning III/IV.
Från skelettgraven A 651 härrör en rektangulär järnsölja, med
vidhängande rester av läder och trä från bälte och kista.
Abb. 124). Detta har att göra med en förfinad
kronologi och att man idag lägger vendeltidens
inledning något tidigare i årtal räknat. En något
äldre datering av fibulatypen förändrar naturligtvis
inte det faktum att denna grav visar att
Istabygravfältet har en större komplexitet och
yngre inslag än det intryck den dominerande
fasen under yngre förromersk och äldre romersk
järnålder i förstone ger.
Slutligen har vi ett fynd av ett bronbleck
med djurhuvudformad ände, som påträffades
i fundamentet till en rest sten (A 54), intill en
brandgrop (A 55). Blecket dateras till folkvandringstid
– vendeltid på stilistisk grund (fig. 20).
Fyndet ger tillsammans med den ovannämnda
plattfibulan i Stensättning II en tydlig bekräftelse
på att gravfältet varit i bruk åtminstone till
övergången mellan dessa perioder.
48