Smittspridning via kompost och biogödsel från ... - Avfall Sverige

More documents

Recommendations

Info

Tabell 1. Tillförd mängd avfall (ton) till komposteringsanläggningar i Sverige och Norge under åren 2001-2003. Hämtat för Sverige från RVF (2004) och för Norge från Avfallsstatistikk (2004) Sverige Norge 2001 2002 2003 2001 2002 2003 Antal anläggningar 25 (28) 1 26 (28) 1 26 (27) 1 Ca 40 Ca 40 Ca 40 Källsorterat biologiskt hushållsavfall 74 024 78 025 88 958 130 786 126 230 127 912 Källsorterat grönavfall 115 600 133 585 131 798 77 929 83 657 97 853 Utsorterat hushållsavfall 2 46 500 33 959 23 787 0 0 0 Övrigt 33 772 55 956 48 645 - 3 - 3 - 3 Summa 269 896 301 525 293 188 283 400 262 400 1 Anläggningar med statistik respektive totala antalet (inom parentes). 2 Mekaniskt utsorterat organiskt hushållsavfall. 3 Ingen uppgift. Rötning för framställning av biogas tillämpas idag i Sverige vid 10 anläggningar och i Norge vid tre anläggningar (tabell 2). I dessa anläggningar ingår ej slam från avloppsreningsverk. Gödsel och slakteriavfall utgör den största avfallsfraktionen, 76 % under 2003. I biogasanläggningarna blandas gödsel med avfallet från slakterier. Källsorterat biologiskt hushållsavfall, 6 % under 2003 kompletteras till minde del med avfall från restauranger och storkök. Övrigt avfall (18 %) kommer främst från livsmedelsindustrin (Hellström, pers. meddelande). Tabell 2. Tillförd mängd avfall till biogasanläggningar i Sverige och Norge under åren 2001- 2003. Hämtat för Sverige från RVF (2004) och för Norge från Lystad (pers. meddelande) Sverige Norge 2001 2002 2003 2001 2002 2003 Antal anläggningar 1 8 (11) 1 9 (11) 1 10 (12) 1 1 2 3 Källsorterat biologiskt hushållsavfall 14 800 17 418 14 066 600 2 14 600 2 14 600 2 Gödsel och slakteriavfall 133 493 163 157 169 121 0 0 5 000 Övrigt 66 307 39 741 40 276 0 0 0 Summa 214 600 220 316 223 463 600 14 600 19 600 1 Anläggningar med statistik respektive totala antalet (inom parentes). 2 Ungefärliga mängder från 1-2 anläggningar. 3. Avfallsfraktioner och hälsorisker Beroende på avfallsfraktionernas ursprung kan kompost och biogödsel potentiellt innehålla ett brett spektrum av mikroorganismer som kan orsaka sjukdom. De olika behandlingsstegens effektivitet i processen blir därför styrande för riskerna vid exponering i den efterföljande hanteringen. Den ökande globaliseringen har genom resande och handel med djur, djurprodukter och foder också ökat risken för att nya patogener kan förekomma i det 8
organiska avfallet. Kontrollen av djur och djurprodukter som förs in i Sverige har i många fall också minskat efter inträdet i EU (Steineck et al., 2000). Patogener i organiskt avfall kan komma från många olika källor. Pahren (1987) redovisade en uppdelning av olika material i hushållsavfall och hur stor del av indikatorbakterierna (totala koliformer, fekala koliformer och fekala streptokocker) som härstammade från respektive material. Han konstaterade att pappersfraktionen ofta bidrog till största delen och förklarade detta genom att det bl.a. används till att snyta sig, att plocka upp avföring från husdjur och att det kan innehålla matrester eller blöjinnehåll (Johansson et al., 1997). Trädgårdsavfall bidrog här ofta till en större del av indikatorbakterierna än matavfall. Johansson et al. (1997) hänvisar till rapporter (Löfgren et al., 1978; Ilsöe, 1993) som konstaterar att halten av såväl patogener som indikatorbakterier kan vara högre i matavfall än i avloppsslam. Även om halterna av vissa mikroorganismer kan vara i samma storleksordning för olika fraktioner är det viktig att se till materialets ursprung och på så vis göra en bedömning av riskerna kopplade till materialet. I tabell 3 anges några patogenkällor för olika fraktioner av organiskt avfall som i Sverige och Norge hanteras i komposterings- och biogasanläggningar. Tabell 3. Patogenkällor i organiskt avfall av betydelse för människor Fraktion till kompost och biogasanläggning Betydande patogenkälla Livsmedel och mat Kontaminerade råvaror och mat Annat hushållsavfall Blöjor, toalettpapper mm. som förorenats med fekalier; avföring från husdjur och människa Djurgödsel Boskap smittade med zoonoser Slakteriavfall Boskap smittade med zoonoser Restprodukter från garverier, mejerier, bagerier, olje- och margarinindustri Kontaminerade råvaror och restprodukter Park- och trädgårdsavfall Avföring eller urin från smittade husdjur och vilda djur Det antal patogener som krävs för att orsaka infektion (infektionsdosen) kan variera med flera tiopotenser mellan olika organismer. Det förekommer att mikroorganismer finns närvarande utan att kunna detekteras med vanliga odlingsmetoder (VBNC). Riskerna för sjukdomsspridning kan därför underskattas om bedömningarna enbart baseras på haltbestämningar (Redlinger et al., 2001; Rahman et al., 1996). 3.1 Livsmedel och mat Både råvaror och färdiga maträtter kan genom bristande hygienisk hantering innehålla smittoämnen. Av bakterierelaterade agens svarar Salmonella och Campylobacter för 90 % av rapporterade fall (Thorns, 2000). Under 2003 inrapporterades i Sverige 1890 fall av livsmedelsburna infektioner. Bakterier angavs som orsak till 42 % av utbrotten och vanligast var Salmonella och Streptokocker Grupp A (toxinbildande). Virus angavs som orsak till 29 % av utbrotten. Bland enskilda mikroorganismer var norovirus (calicivirus) vanligast och förorsakade 15 utbrott med 827 fall. Underrapporteringen är stor och det verkliga antalet fall av matförgiftning har i två olika studier uppskattats till 70 (Lindqvist et al., 2001) respektive 270 gånger så stort (Lindqvist et al., 2000; Lindqvist et al., 2004). Livsmedelsburen smitta uppskattades enbart i USA omfatta 76 miljoner sjukdomsfall varje år, varav 14 miljoner förorsakades av kända patogener. Salmonella, Listeria och Toxoplasma beräknades förorsaka 9
Page 1 and 2: Smittspridning via kompost och biog
Page 3 and 4: Förord Betydande investeringar i s
Page 5 and 6: 5.6 Patogenförekomst i komposterin
Page 7 and 8: Summary Large-scale activities for
Page 9: som enbart sprids mellan djur zooti
Page 13 and 14: 3.4 Slakteriavfall Även slakteriav
Page 15 and 16: påvisats i anläggningar för matb
Page 17 and 18: 4.3 Parasitära protozoer Parasiter
Page 19 and 20: köttmjöl, som innehöll otillräc
Page 21 and 22: effektiv under fuktiga förhålland
Page 23 and 24: Bakteriofager har använts som indi
Page 25 and 26: I ett av proven påvisades dock Sal
Page 27 and 28: Överlevnaden på markytan är gene
Page 29 and 30: delarna av kroppen. Vektorspridning
Page 31 and 32: pastöriseringssteget föregår huv
Page 33 and 34: En beräkning av risken för smitts
Page 35 and 36: tidigare nämnts till de tåligaste
Page 37 and 38: exempelvis slakteriavfall. I handbo
Page 39 and 40: Slutproduktkontrollen består för
Page 41 and 42: jordbruksmark eller som täckmateri
Page 43 and 44: Blewett, D.A. (1988.) Quantitative
Page 45 and 46: Inger, M., Norin, E. & Mathisen, B.
Page 47 and 48: Olson, M.E., O'Handley, R.M., Ralst
Page 49 and 50: Sulaiman, I.M., Xiao, L., Yang, C.,
Page 51 and 52: Ordlista Actinomyceter (strålsvamp
Page 54: Rapporter från RVF 2005 2005:01 V

Smittspridning via kompost och biogödsel från ... - Avfall Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?