Smittspridning via kompost och biogödsel från ... - Avfall Sverige
Smittspridning via kompost och biogödsel från ... - Avfall Sverige
Smittspridning via kompost och biogödsel från ... - Avfall Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
5.6 Patogenförekomst i <strong>kompost</strong>eringsprodukter<br />
Halten av mikroorganismer före, under <strong>och</strong> efter sträng<strong>kompost</strong>ering undersöktes i danska<br />
anläggningar för sträng<strong>kompost</strong>ering av avloppsslam (Vallö) respektive organiskt<br />
hushållsavfall (AFAV) under fyra respektive elva <strong>kompost</strong>eringsförlopp (Ilsöe, 1993).<br />
Sträng<strong>kompost</strong>eringen vid AFAV skedde på luftad öppen platta där temperaturen i materialet<br />
höll 50-70°C. Komposten vändes ungefär en gång per månad <strong>och</strong> lades därefter till<br />
efter<strong>kompost</strong>ering i strängar. Halterna av koliforma bakterier <strong>och</strong> fekala streptokocker<br />
(enterokocker) reducerades i de olika AFAV-försöken med upp till 7 log-enheter, men ökade<br />
igen under efter<strong>kompost</strong>eringen. Denna tillväxt förklarades med att den termiska<br />
inaktiveringen gav upphov till en god tillväxtmiljö eftersom den konkurrerande mikrofloran<br />
då var lägre. I <strong>kompost</strong>eringen av avloppsslam (Vallö) reducerades antalet koliformer 1 - 6<br />
log-enheter <strong>och</strong> fekala streptokocker 3,3 - 5 log-enheter i försöken.<br />
I anläggningarna såväl i Vallö som i AFAV påvisades Salmonella i råmaterialet. I Vallö<br />
kunde det efter ca en månads <strong>kompost</strong>ering inte längre påvisas Salmonella, ej heller i prov på<br />
färdig <strong>kompost</strong>produkt. I AFAV-anläggningen kunde Salmonella överleva den första veckans<br />
<strong>kompost</strong>ering i 60 % av <strong>kompost</strong>eringsförloppen där de påvisats i det råa avfallet, men kunde<br />
inte detekteras i den färdiga <strong>kompost</strong>produkten. Störst reduktion av bakterier åstadkoms där<br />
omsättningen av organisk torrsubstans var högst. Såväl omsättningen av organisk torrsubstans<br />
som bakteriereduktion var signifikant bättre där stäng<strong>kompost</strong>erna luftades före<br />
vändningarna, jämfört med där detta ej gjordes. Det fanns däremot inte någon direkt<br />
korrelation mellan bakteriereduktion <strong>och</strong> temperaturen under <strong>kompost</strong>eringen (Ilsöe, 1993).<br />
Under 1999 påbörjade Nordiska ministerrådet en kartläggning av den hygieniska kvaliteten<br />
vid nordiska <strong>kompost</strong>eringsanläggningar. Vid 16 fullskaleanläggningar undersöktes halterna<br />
av E. coli, enterokocker, Enterobacteriaceae <strong>och</strong> Salmonella i blandat råmaterial,<br />
hygieniserad <strong>kompost</strong> samt i färdig <strong>kompost</strong>. Anläggningarna behandlade källsorterat<br />
biologiskt nedbrytbart hushållsavfall, kommunalt avloppsslam, grönavfall <strong>och</strong> hästgödsel i<br />
olika kombinationer. I anläggningar för sträng<strong>kompost</strong>ering av hushållsavfall eller slam<br />
reducerades halten bakterier dåligt under hygieniseringsfasen beroende på återväxt efter<br />
vändning. Däremot eliminerades bakterierna effektivt i anläggningar för endast grönavfall där<br />
näringsfattigt råmaterial inte tillät någon större återväxt av bakterier (NMR, 2002). Vid<br />
sträng<strong>kompost</strong>ering av hushållsavfall eller avloppsslam var stabiliseringsfasen mycket viktigt<br />
för att säkra en slutprodukt med låga halter av fekala bakterier. Vid hälften av de utvärderade<br />
slutna anläggningarna reducerades bakteriehalterna effektivt genom hygieniseringen vilket<br />
indikerade en homogen behandling med värmetillförsel till hela materialet. Vid en tredjedel<br />
av anläggningarna var däremot reduktionen liten eller obetydlig, vilket förklarades med<br />
otillräcklig (lägre än 55ºC) eller inhomogen värmebehandling (NMR, 2002).<br />
Hygieniseringen i en anläggning med <strong>kompost</strong>ering av fast kommunalt avfall undersöktes<br />
<strong>från</strong> råmaterial till mogen <strong>kompost</strong> <strong>och</strong> långtidslagring (1 år) i Frankrike (Deportes et al.,<br />
1998). Ascaris, Salmonella, Shigella samt olika indikatorbakterier reducerades<br />
tillfredställande genom <strong>kompost</strong>eringen. Den initiala halten fekala koliformer i råmaterialet<br />
(2,1x10 8 cfu/g TS) minskade till
Change language