Smittspridning via kompost och biogödsel från ... - Avfall Sverige
Smittspridning via kompost och biogödsel från ... - Avfall Sverige
Smittspridning via kompost och biogödsel från ... - Avfall Sverige
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Inkommande<br />
material<br />
Transport/<br />
hantering<br />
I. Hygienisering<br />
I. Kompostering<br />
Transport/<br />
hantering<br />
II. Rötning<br />
II. Stabilisering<br />
Transport/<br />
hantering<br />
Lagring<br />
<strong>och</strong><br />
avsättning<br />
Människor<br />
<strong>och</strong> djur<br />
Till gröda vid<br />
spridning<br />
eller efteråt<br />
Figur 2. Möjliga spridningsvägar för patogener till människa <strong>och</strong> djur vid <strong>kompost</strong>ering eller<br />
rötning med avsättning på mark.<br />
Risken vid spridning av en kontaminerad slutprodukt är till stor del beroende på<br />
spridningsmetod. En marknära metod minskar exponeringen <strong>och</strong> ett torrt material innebär<br />
mindre risk för stänk. Omedelbar nedmyllning eller injektering minskar ytterligare risken för<br />
exponering av djur <strong>och</strong> människor. Finns patogener kvar i jorden kan dessa transporteras <strong>via</strong><br />
marken till grundvattnet, <strong>och</strong> risken för detta är mindre om en relativt fast produkt sprids.<br />
Genom kraftiga regn kan organismerna transporteras vidare. Djur <strong>och</strong> människor kan sedan<br />
infekteras <strong>via</strong> dricksvatten eller badvatten. Olika modeller för transport av patogener genom<br />
avrinning har föreslagits, men mycket kvarstår för att förstå interaktionen mellan organismer<br />
<strong>och</strong> jordpartiklar (Tyrrel <strong>och</strong> Quinton, 2003).<br />
Den kanske mest uppenbara risken för infektionsspridning är <strong>via</strong> gröda som gödslats med<br />
förorenat organiskt material. Några direkta samband mellan smittspridning <strong>och</strong> infektioner <strong>via</strong><br />
gröda har dock ej rapporterats för människor (Stenström <strong>och</strong> Carlander, 1999). Däremot finns<br />
kopplingar mellan sjukdomsfall <strong>och</strong> gröda (grönsaker) som bevattnats med avloppsvatten.<br />
Även genom liknande avsättning, exempelvis spridning på grönytor, ser exponeringsvägarna<br />
ut på motsvarande sätt, även om spridning <strong>via</strong> gröda då som regel inte är aktuell (NV, 2003).<br />
Denna risk kan begränsas genom restriktioner för vad <strong>kompost</strong> <strong>och</strong> <strong>biogödsel</strong> får användas<br />
till.<br />
8. Bedömning av mikrobiologiska risker<br />
Vektorer<br />
(fåglar etc)<br />
Markavrinning<br />
Biogödsel <strong>och</strong> <strong>kompost</strong> omnämns i flera sammanhang samtidigt i denna rapport. Riskerna för<br />
de två produkterna skiljer sig dock åt på flera sätt. Ingående råmaterial varierar för alla<br />
anläggningar, men fraktionerna djurgödsel <strong>och</strong> slakteriavfall behandlas som regel inte genom<br />
<strong>kompost</strong>ering utan endast genom rötning. Gödsel förekommer dock i svenska anläggningar<br />
för <strong>kompost</strong>ering <strong>och</strong> då oftast <strong>från</strong> häst (Hellström, pers. meddelande). Ingående fraktioner<br />
kan således innehålla en betydande mängd patogener <strong>och</strong> är en primär riskfaktor att hantera.<br />
Vid rötning av gödsel <strong>och</strong> slakteriavfall (kategori 2-material) krävs pastörisering vid 70°C<br />
under 1 timme, vilket bidrar till att riskerna med detta material begränsas. Rötningsprocessen<br />
sker dessutom i en reaktor vilket minskar exponeringen för både människor <strong>och</strong> djur (jämfört<br />
med ett öppet system) <strong>och</strong> jämna temperaturförhållanden kan erhållas. Även om<br />
28
Change language